söndag 4 juli 2010

Fotbollen fortsätter att överraska ...

Nu har de fyra kvartsfinalerna spelats och ännu en gång är det bara att inse fakta - det är näst intill omöjligt att förutse hur en fotbollsmatch kommer att spelas och avslutas.

Jag trodde på en jämn och spännande match mellan Uruguay och Ghana och det stämde väl rätt så bra. Men jag trodde inte att det skulle behöva gå till straffläggning, men det gjorde det. Att Ghana hade chansen att avgöra i slutminuten på förlängningen på straff är spännande, att Asamoah Gyan missar chansen att skicka ett afrikanskt lag till semifinalen för första gången i historien genom att skjuta i ribban är förstås jobbigt i sig, men hur tungt måste det inte vara att sedan gå fram som förste spelare i straffsparksläggningen? Att under dessa förhållanden trycka bollen rätt upp i krysset vittnar om både klass och starka nerver! Till straffsparkarna återkommer jag.
I Uruguay övertygade ännu en gång Forlan, en verklig ledare för laget med uppoffrande arbete i varje match hittills. Uruguay har en stark moral i laget och inte ens Ghanas mål i första halvlekens sista spark (Muntari med ett överraskande skott från distans) och lagkaptenen Luganos skada och byte i 38:e minuten fick laget ur balans. När Forlan lyckades överlista Kingson på en frispark var ställningen jämn och blev så resten av matchen. Domare var Benquerenca från Portugal och han skötte en stundtals rätt hård match bra och delade ut tre gula kort till vardera laget. Sedan fick Suarez helt riktigt rött kort för sin räddning på mållinjen med bägge händerna av ett givet mål - och Suarez blev därmed indirekt matchhjälte. Inte ofta en utvisad spelare får uppleva det!
Hur bra är Uruguay? De är motiverade, de är försvarsstarka och de har bra lagmoral - men de saknar Suarez framåt i semifinalen. Forlan jagar ensam och frågan är om det räcker till mot Holland.

Motståndaren till Uruguay skulle bli vinnaren i matchen Brasilien-Holland, som därav av många kallades en moralisk semifinal. För vinnaren skulle vägen till final ligga öppen?! Hur det blir med det får vi se på tisdag kväll. Matchen Brasilien-Holland hade två halvlekar, en första där Brasilien dominerade och såg väldigt segersäkra ut, en andra där Holland tog över helt och Brasilien drabbades av en mental kollaps.Redan i tionde minuten tog Brasilien ledningen genom Robinho, fint framspelad av Felipe Melo. Felipe Melo blev lite av matchens huvudperson när han efter åtta minuter i den andra halvleken kolliderade med målvakten Julio Caesar och därmed "gav" Holland 1-1 efter ett långt Schneider-inlägg. För Melo slutade matchen redan i 77:e minuten då Nichimura gav honom rött kort (det enda kortet japanen delade ut på hela matchen)för en ful, onödig, stämpling på Robben. Då ledde redan Holland med 2-1 efter ett nickmål av Schneider(!) efter hörna. Brasilien var tidigt ett slaget lag och Dungas förtvivlan över det andefattiga spelet i andra halvlek måste nått astronomiska höjder. Brasilien hamnar nu i en delikat situation - vem ska ersätta Dunga, vilken väg skall man välja (den vackra fotbollen eller den "effektiva") och hur skall man testa sitt landslag inför hemma-VM 2014 eftersom man inte behöver kvalspela som arrangör? Något att tänka på för mesta mästarna.
Hur bra är Holland? Jag tycker att de blir bättre för varje match och det hårt kritiserade försvaret klarar sig riktigt bra. Holland är ett fungerande lag och har ett vasst par framåt i Robben och Schneider - och de har i Dirk Kuyt en av VMs absolut främsta spelare. Presterar alltid en optimal arbetsinsats och är dessutom alltid farlig framåt. Mot Brasilien touchade han hörnan innan Schneider nickade in den och var även nere i egen box och rensade undan framför målhungriga brassar i slutet av matchen. En suverän lagspelare !

Tredje kvarten, mellan Tyskland och Argentina, var på förhand den mest spännande men slutade med en väldigt tydlig indikation på att fotboll är ett lagspel. Argentina var dåligt organiserat med otydlig ansvarsfördelning och saknade ledare på planen, Tyskland var mycket bra organiserat, hade tydlig ansvarsfördelning och hade Bastian Schweinsteiger! 4-0 säger allt och matchen blev därmed lite av en antiklimax - det var inte ens något bråk mellan spelarna. En del av förtjänsten för det skall naturligtvis ges VMs hittills bäste domare, Ravshan Irmatov från Uzbekistan - en 32-åring med fotbollskänsla och naturlig pondus.
Hur bra är Tyskland? De är väldigt bra för att de är väl organiserade, de springer mycket och de springer fort och de springer rätt, de är hungriga och de har framgång. I semifinalen möter de Spanien och där möts två olika spelstilar - skall bli intressant att följa.
För Argentina och legenden Maradona bevisades att man inte kan spela fotboll och vinna om man inte spelar som ett lag. Om man har världens bästa anfallsspelare (Messi!!) måste man servera honom bollen i anfallsposition. Det fungerar inte om han tvingas gå ner och hämta den själv. Dessutom markerade Schweinsteiger honom stenhårt till en början och gav honom inget utrymme. Argentina, liksom Brasilien, saknar en speldirigent, en nr 10, och någon fortsättning för Maradona som ledare tror jag inte på.

Sista kvartsfinalen var Spanien mot Paraguay och där skulleSpanien i vanlig ordning dominera och rulla in några mål, sas det i varje fall. Men Paraguay ville annorlunda och störde spanjorerna högt upp och efter första halvlek var matchen helt jämn och oviss. En bit in i andra halvlek bröt dramatiken ut. Först fick Paraguay straff efter hörna efter en av de tydligaste armdragningar som setts (Pique tog tag i Cardozos arm och släppte den inte), men den missades av Cardozo. Minuten efter fick Spanien straff, som Alonso la in - men den blåstes av för att några spanjorer varit inne i straffområdet för tidigt. När Alonso försökte för andra gången räddade Justo Villar, lämnade retur som Fabregas var framme på. Fabregas revs ner, men domaren Carlos Batres från Guatemala tyckte att han blåst tillräckligt många straffar redan, så det blev ingen mer. Inga kort delades ut under matchen, varken gula eller röda, trots att matchen var både hård och intensiv. Som vanligt avgjorde Spanien och Villa till slut efter fint förarbete av Xavi och framförallt Iniesta, som friställde Pedro helt. Denne lyckades inte få in bollen i mål utan träffade stolpen, på returen dök förstås Villa upp och vinklade bollen - i stolpen och i nästa stolpe - innan den till slut la sig till rätta i nätet.
Hur bra är Spanien? De har ännu inte kommit igång riktigt och frågan är om de har råd att ge Torres några fler chanser - han verkar ha för långt kvar till EM-formen. Spanien har världens bästa passningsspelare i Xavi och kan säkert överraska tyskarna, men frågan är om spanjorernas försvar räcker till. Puyol och Capdevila är inga snabba spelare, men det är tyskarna!

Nu återstår bara fyra matcher i årets VM, agnarna har sållats från vetet och snart är vinnaren utsedd. Uruguay-Holland i ena semin, Tyskland-Spanien i den andra - troligt finalpar Holland och Tyskland(?). Om det blir det får vi en repris på VM-finalen 1974. Tre spännande matcher återstår, matchen om tredje pris är förlorarnas match och inte särskilt spännande. Däremot tror jag vi kan se fram emot en mycket intressant final, vilka nu än finallagen blir.

Inga kommentarer: