måndag 22 juni 2009

För-VM - för vem ?

När det osannolika inträffar så försöker jag ibland ändå förstå varför det inträffar, men denna gången går jag bet. Hur kunde USA gå vidare till semifinalspel?
Hur kunde USA besegra ett Egypten (som var på väg mot ett internationellt erkännande efter att ha slagit Italien med 1-0 i förra matchen och som borde varit mycket segersugna) med klara 3-0!
... och hur kunde Italien få stryk med hela 3-0 av Brasilien?

Två bra frågor som kräver svar:
... att USA besegrade Egypten var till stor del en mental seger. USA kommer ut till match med en minimal chans att gå vidare, men är fast beslutna att ge allt och spela för fullt så länge det finns en chans. Den klassiska amerikanska vinnarinstinkten som präglas in under hela skoltiden. Det är resultaten som räknas, inte meriterna!
Egypten å sin sida var i en ovan position. De var favoriter till att vinna, de var favoriter till att gå vidare men det var en situation som de inte alls behärskade. De hade spelat utmärkt mot Brasilien (förlust med 3-4 på straff i slutminuten) och besegrat världsmästarna Italien med 1-0, men när de i andra halvlek ställdes mot ett alltmer inspirerat USA var deras handlingsförlamning nästan total. Det var först i slutet av matchen som de kom igång och skapade några målchanser och lite tryck mot det amerikanska målet.
USA hade självklart i halvlek fått reda på Brasiliens halvleksledning med 3-0 och såg naturligtvis sin chans att gå vidare öka och helt plötsligt var det realistiskt. Två mål till och USA var vidare. Det var också precis vad som hände. Tränarens son, nr 12 Bradley gjorde 2-0 och Dempsey knockade Egypten med sin 3-0 nick.

... att Italien kunde ligga under mot Brasilien med 3-0 i halvlek var det nog inte många som hade räknat med. Att siffrorna kunde varit ännu större (bland annat två stolpträffar) var det säkert ännu färre som hade kunnar förutspå. Men, det är det som är fotbollens tjusning - ibland inträffar det oförutsedda. Men hur kan man förklara vad som hände med Italien? Så många misstag som gjordes i första halvlek, främst av försvarare och mittfältsspelare, ser man normalt inte under en hel säsong i Liga A! Osäkerheten spred sig till alla i hela laget och stabiliteten i backlinjen var som bortblåst. Ingen i backlinjen kan få godkänt, det var genomgånde räddhågat och tveksamt spel. En världsspelare som lagkaptenen Cannavaro är fjärran från VM-formen och mittbackskollegan Chiellini är bara dålig - idel felbeslut. När dessutom Zambrotta är långt ifrån formen och Dossena misslyckas med det mesta (ett självmål!) så är kvällen nattsvart för Italien. Men frågan jag ställer är agerandet i andra halvlek, när Italien ändå har en stor chans att gå vidare. Var fanns viljan och glädjen, som var så stor i första matchen när man vände mot USA, i andra halvlek mot Brasilien? Hur coachade Lippi? Sista halvtimmen var Brasilien nöjda, men Italien borde inte varit det. Det hade räckt med ett enda mål för Italien så hade de varit vidare till semifinalsspelet. Men, det verkade inte som om de brydde sig om det. Längtade de hem till Italien? Knappast, när man tänker på vad de får höra hemma efter det missade avancemanget.
Fotbollen fortsätter att vara oförutsägbar och det är det som gör den så intressant!

På papperet är finalen i För-VM given; Brasilien besegrar Sydafrika och Spanien slår USA, eller? Som tidigare sagts är inget givet, men jag tror att vi kan se fram emot en final mellan Brasilien och Spanien på söndag. Någon som satsar emot?

I U-21 har Sverige en möjlighet att gå vidare till semifinalspelet genom att ta poäng av Serbien. Om de klarar det så är det bra, missar de så är allt beröm som flödade efter 5-1 vinsten mot Vitryssland bortglömt. En svår uppgift, men ett bra tillfälle att visa att det finns karaktär i det svenska U-21 laget. Att det finns massor av talang är alla överens om, men bara med talang går man inte vidare i en stor turnering.
Historiskt sett har Serbien ett mentalt överläge efter mötet hösten 2006, då Sverige besegrat Serbien på bortaplan med 3-0 och bara behövde bevaka ledningen i hemmamatchen. Men Serbien klädde av Sverige totalt och vann med 5-0 (3-0) och gick vidare till slutspelet i Holland, där de blev tvåa. Så jag varnar kraftigt för Serbien, men hoppas på Sverige.

Att det är viktigt att i tid föryngra ett landslag är Sverige ett bevis för - ett annat är Italien. Som ledare gör du de gamla spelarna en otjänst om du använder dem i landslagssammanhang även i utförsbacken. Låt stjärnorna få avsluta sitt landslagsengagemang när de står på topp - då är chansen stor att du kan spela in nya stjärnor!

Inga kommentarer: