Två bröder på mitten

Rasmus och Viktor Elm spelade från start i Sveriges träningslandskamp mot Österrike i onsdags. Jag hade spelat in landskampen, såg den i efterhand och blev inte imponerad av det svenska spelet - och jag lade inte särskilt mycket märke till bröderna Elm. Men i tidningarna efteråt kan jag läsa om deras (speciellt Rasmus) succédebut och "en ny Fredrik Ljungberg". Jag undrar ibland var sportjournalisterna får allt ifrån!
Annars var det en tråkig träningslandskamp, där den energiske Kim Källsröm misslyckades med det mesta, särskilt i första halvlek, och Sverige inte skapade några chanser framåt alls i första halvlek mer än ett missat friläge för Rosenberg. Hans missade första touch är typiskt för en spelare ur form och utan självförtroende.
Men, målen var läckra, mycket läckra. Rasmus distansskott på volley var perfekt och Kims frispark från straffområdeslinjen var ett mästerverk. Mycket hög klass på båda!

Hur går det mot Portugal i VM-kvalet nästa månad? Jag är fortfarande mycket tveksam til Sveriges kunnande och den enda trösten jag finner är Portugals oförmåga. Portugal är ett landslag utan självförtroende och det var länge sedan de gjorde en bra landskamp. Men om Ronaldo kommer igång så kan han dra med sig övriga och då kan det bli en lustiger dans i den portugisiska vårvärmen.
Som jag ser det saknar Sverige för tillfället stabilitet i sitt spel och frånvaron av en fungerande spelmotor är stor. Om inte Anders Svensson kan vara med (och vara i form) så ser jag inget bra alternativ. Tobias Linderoth har långt kvar, Daniel Andersson är bara en nödlösning i mina ögon och det är något som saknas hos Kim för att det skall stämma. Han är för orörlig.
Som vanligt fick inte Sebastian Larsson mycket speltid (vad har han gjort för fel?) och varken Viktor eller Rasmus Elm ser jag ännu som några mittfältare av VM-klass.
Framåt var det tunt och med Zlatan borta tror jag att Lagerbäck litar till innebandy-Larsson och en löpande Elmander, varken Berg eller Rosenberg har övertygat hittills. Frågan är väl om Elmander hinner komma i form.
Andreas Isaksson fick hålla nollan - och gjorde en mycket kvalificerad räddning i början av andra halvlek - men han övertygar fortfarande inte i sitt uppträdande. Men formen verkar i varje fall vara skaplig, men inte mer. Någon konkurrent finns inte - och det är illavarslande!
Försvarsmässigt fungerade det bra mot Österrike, men jag anser att det i mycket berodde på Österrikes oförmåga. Österrikarna skapade en del chanser, men de missade alla omsorgsfullt. Om Österrike hade haft en vass avslutare hade träningslandskampen kunnat bli en obehaglig överraskning för svenskarna. Det är lätt att spela försvarsspel om man möter ett tempofattigt motstånd, och det var österrikarna, men trots det så vaskade de fram en hel del cjanser mot ett stundtals virrigt spelande Sverige. Defensivt har Kim svårt att hänga med, även mot Österrike. Viktor Elm försökte spela enkelt och gjorde det bra men hans orutin lyste igenom i vissa situationer. Det var väldigt mycket spel på Chippen, som var väldigt pigg och framåt. Han utmanade nästan varje gång han fick bollen och han gjorde det ofta bra. Men jag är fortfarande tveksam till Chippen mot lite tuffare motstånd. Jag ville personligen sett Sebastian Larsson mycket mer - jag tycker att det finns att bygga på i hasn spel. Han har tuffheten som krävs, har ett bra skott och tar för sig rejält i närkampsspelet. Men, som sagts tidigare, det är något som inte stämmer mellan Sebastian Larsson och landslagsledningen.

För närvarande är det bara att ladda upp inför Champions League, nu börjar det på allvar. En lång rad intressanta matcher har vi framför oss - om man har rätt kanal!