I morgon börjar EM 2008 i Polen-Ukraina. Fyra grupper med fyra lag i varje och som Kroatiens förbundskapten Bilic säger:"EM är den grymmaste turneringen i idrottsvärlden. Det går inte att få en lätt grupp."
Men nog ser grupp A "lätt" ut med en klar öststatsprägel. Polen, Ryssland, Tjeckien och Grekland spelar i en grupp där Polen och Ryssland är klara favoriter att gå vidare. Jag tror också att de går vidare - dessutom har båda lagen potential att ordna till en eller två knallar i slutspelet. Både Polen och Ryssland vimlar av talangfulla spelare, men det är längesedan de höll standarden hela vägen ut. Inga finallag, men som sagt, möjligheten finns för en skräll eller två.
"Dödens grupp" skall det finnas en varje turnering och i år är det grupp B med Holland, Danmark, Portugal och Tyskland som har fått den beteckningen. Alla tippar att Holland och Tyskland skall gå vidare från "Dödens grupp" men jag är inte lika säker - det är ofta det överraskar just i en hård och jämn grupp bara för att den är hård och jämn. Underskatta inte Morten Olsens taktiska kunnande, Danmark kan skrälla till det i någon match. Troligtvis blir det Tyskland och Holland, men jag varnar för att Portugal eller Danmark kan ta den ena platsen. Om det blir på bekostnad av Holland eller Tyskland är svårare att gissa.
I grupp C spelar Irland, Kroatien, Spanien och Italien och här är Spanien och Italien solklara favoriter. Jag tror på Spanien, men är mer tveksam till Italien. Kroatien kan överraska och får mitt tips här. Irland viker inte ner sig men får svårt att vinna.
Den svenska gruppen slutligen, grupp D, innehåller som bekant Frankrike, England, Ukraina och Sverige och är kanske den mest ovissa gruppen. Massor av frågetecken och utropstecken hos alla fyra lagen. Ukraina t ex har stora målvaktsproblem, Frankrike bär på skandalen från senaste VM och England kommer, för ovanlighetens skull, inte som storfavoriter till denna turneringen. Det är också svårt att säga om Sverige är fågel eller fisk. Vi är väldigt beroende av Zlatan och han verkar i varje fall vara i absolut toppform. Det kan innebära att Sverige går vidare tillsammans med Frankrike, som har övertygat i träningsmatcherna innan turneringen. Garanterat sex ovissa matcher och det kan lika gärna bli hemmanationen Ukraina som går vidare tillsammans med England.
Sverige har fått en perfekt lottning och spelar alla tre gruppspelsmatcherna på samma arena, Olympiastadion i Kiev. Går Sverige till final så skall även den spelas på samma stadion!
Sveriges styrka respektive svaghet några dagar före matchen mot Ukraina? Svagheten är backlinjen där det för ovanlighetens skull inte är klart vilka som skall spela - en del är rejält matchotränade och backlinjen övertygade inte mot Serbien senast. Isaksson i målet är också matchotränad och han blir, i mina ögon, aldrig en av de stora svenska målvakterna. Han är alldeles för tveksam för det och dominerar varken i luftrummet eller i sitt straffområde (trots sin längd).
På mittfältet är det det numera traditionella ifrågasättandet av Anders Svensson som verkar bli det man diskuterar. Källström verkar given, liksom Sebastian Larsson till höger. Elm är bättre i mitten än till vänster, men vem skall då vara till vänster? Knappast någon av Wernbloom, Holmén eller Bajrami som petar Anders Svensson??
Längst fram hopas vi få se Elmander jaga, understödd av en inspirerad Zlatan. Då kan Sverige hota vilket lag som helst - men vi kan också förlora mot vilket lag som helst med vår darriga backlinje och ett irrande mittfält! Tre ovissa matcher väntar, men jag tycker vi har fått lagen i rätt ordning. Först ett helskärrat hemmalag med all press på sig, sedan i andra matchen ett lika darrigt England som är tvingade att revanschera sig för förlusten mot Frankrike (och Rooney är fortfarande inte tillbaka) ocj i avslutningen ett okoncentrerat Frankrike som redan tänker på finalspelet!
Detta blir Hamréns elddop som förbundskapten. Hur kommer han att reda ut det?
Vilka två lag som kommer att mötas i finalen? Mitt tips är att det blir Tyskland mot Frankrike och att Frankrike vinner finalen efter två mål av Benzema! Två mål mot ett till Frankrike, efter tysk ledning, och precis som i VM 2002 gör tyskarnas målvaktssuverän en tavla vid andra målet. Nu Neuer, då Oliver Kahn! Vi får se den 1 juli hur väl tipset stämmer in.
torsdag 7 juni 2012
lördag 19 maj 2012
BoIS i Superettan
Efter sju spelade omgångar har BoIS samlat ihop elva poäng - och det kunde varit fler. BoIS har visat sig höra hemma i Superettan och har gjort väl ifrån sig i alla matcherna (utom i BoIS-derbyt mot Landskrona borta, som var den enda svaga insatsen hittills).
Annars är det med stor glädje och stolthet jag sett hur BoIS presterat. Halda och Jörgen har lyckats få ihop ett fungerande lag av de gamla och nya spelarna och trots osannolik otur med skador har det inte hörts någon klagan - BoIS har gått ut till varje match fokuserade på uppgiften och gjort det bra.
Det började redan i bortapremiären mot IFK Värnamo annandag påsk, vinst med 1-0 efter en mycket bra första halvlek och en sämre andra - men man höll undan.
I hemmapremiären mot Assyriska hände det som inte fick hända - bråk på läktaren med drygt tio minuter kvar. Då ledde BoIS med 1-0 och hade bra kontroll på det hela, trots att Assyriska pressade. Efter det onödigt långa uppehållet (bråket var avstyrt efter en halv minut) kom Assyriska ut som ett nytt lag - och BoIS kom ut stela och darriga. Assyriska gjorde två mål, BoIS fick två utvisningar - och lärde sig en hel del av det matchslutet. Att domarinsatsen var mer än lovligt blek gjorde inte upplevelsen roligare från min position som grindvakt längst ner på läktaren.
Bortamötet mot Landskrona en måndagskväll blev en trevlig utflykt - om man kan bortse från Varbergs BoIS bleka insats. Det saknades en ledare på plan och BoIS kom aldrig igång med vare sig försvars- eller anfallsspel. Slutresultatet 1-2 var smickrande för vårt BoIS.
Bara tre dagar senare, torsdag 26 april, var det dags för det efterlängtade lokalderbyt mot Falkenbergs FF. Nu visade sig BoIS från sin allra bästa sida och kämpade ner falkenbergarna i en tät och spännande match. Vinsten var rättvis och BoIS hade vind i seglen inför mötet mot Hammarby på Söderstadion söndag 6 maj.
Det blev således två TV-matcher i sträck för BoIS, först mot FFF och sedan mot Hammarby.
På Söderstadion gick BoIS ut tufft och redan efter fyra minuter nickade Gabriel in 1-0. En drömstart och BoIS fortsatte att spela bra. Tyvärr blev Tommie Persson utvisad med en dryg halvtimma kvar och Hammarby lyckades få till en kvittering. BoIS hade presenterat sig på allvar för fotbollssverige, det var första poängen som Hammarby tappade. Framförallt gick BoIS ut och bjöd upp till kamp från första matchminuten, man vek inte ner sig trots det namnkunniga motståndet och de drygt elvatusen på läktarna. En härlig inställning och det jag älskar att se i laget (för dagen i det orange reservstället - varför inte vitt?)
I nästa match väntade Degerfors, brukslaget som alltid nämns med respekt. Återigen fick BoIS en mittback utvisad - nu var det Anders Carlsson som blev utvisad i slutet av första halvlek. Trots en man mindre kunde BoIS dominera andra halvlek och även få till ett avgörande mål. En strong laginsats och återigen en härlig inställning hos spelare och ledare.
I onsdags, den 16 maj, var det en besvärlig uppgift på programmet. Ljungskile på bortaplan, underläge med både 0-1 och 1-2. Men med en aldrig sinande energi, personifierad av lagkaptenen Patrik Larsson (två mål), lyckades man kvittera i sista förlängningsminuten. Ännu ett härligt bevis på lagets härliga inställning att kämpa ända till slutsignalen ljuder. Det lönar sig!
Idag är det Trelleborg som gästar Påskbergsvallen. Allsvenskar i fjol, i botten på Superettan med bara fem poäng just nu. Det innebär att BoIS med sina elva poäng går ut som favoriter och publiken på plats förväntar sig en BoIS-seger. En häftig utveckling på tre säsonger!! Vem hade vågat tro det för tre år sedan?
Jag ser med förvåning på det lagbygge som Halda och Jörgen skapar - hur det fortsätter att förvåna mig år efter år. Fotboll är enkelt, finns det en del som påstår, men jag tycker att det ofta är väldigt svårt att förklara vad det är som händer på en fotbollsplan. Det visar sig gång på gång att laget betyder så mycket mer än individerna, att inställningen betyder mer än kunnandet och att det är väldigt svårt att se någon gräns för vad BoIS kan åstadkomma i den medgångsvåg som fortfarande råder. Jag tycker att det gjorts en lika stor prestation bakom kulisserna när man lyckats skapa förutsättningarna för dagens elitfotboll i Varberg genom en så djärv satsning. Man har gått ut och värvat mycket men det har visat sig behövas. Man har värvat kvalité till truppen och man har fått det att fungera trots att det har kommit så mycket nytt. Teoretiskt borde BoIS bli bättre och bättre och det låter spännande med tanke på att vi just nu bara är två poäng ifrån allsvensk kvalplats med sju omgångar spelade.
Hur ser det ut efter halva serien, när femton omgångar spelats? Och framförallt, hur ser det ut till hösten, i den tunga seriespurten. BoIS har gjort härliga höstavslutningar de senaste säsongerna, kan man upprepa det även i Superettan.
En mycket spännande fortsättning på spelet i Superettan väntar, det kan jag garantera, och det börjar redan idag mot Trelleborg. Det blir mycket folk på Vallen igen!!
Annars är det med stor glädje och stolthet jag sett hur BoIS presterat. Halda och Jörgen har lyckats få ihop ett fungerande lag av de gamla och nya spelarna och trots osannolik otur med skador har det inte hörts någon klagan - BoIS har gått ut till varje match fokuserade på uppgiften och gjort det bra.
Det började redan i bortapremiären mot IFK Värnamo annandag påsk, vinst med 1-0 efter en mycket bra första halvlek och en sämre andra - men man höll undan.
I hemmapremiären mot Assyriska hände det som inte fick hända - bråk på läktaren med drygt tio minuter kvar. Då ledde BoIS med 1-0 och hade bra kontroll på det hela, trots att Assyriska pressade. Efter det onödigt långa uppehållet (bråket var avstyrt efter en halv minut) kom Assyriska ut som ett nytt lag - och BoIS kom ut stela och darriga. Assyriska gjorde två mål, BoIS fick två utvisningar - och lärde sig en hel del av det matchslutet. Att domarinsatsen var mer än lovligt blek gjorde inte upplevelsen roligare från min position som grindvakt längst ner på läktaren.
Bortamötet mot Landskrona en måndagskväll blev en trevlig utflykt - om man kan bortse från Varbergs BoIS bleka insats. Det saknades en ledare på plan och BoIS kom aldrig igång med vare sig försvars- eller anfallsspel. Slutresultatet 1-2 var smickrande för vårt BoIS.
Bara tre dagar senare, torsdag 26 april, var det dags för det efterlängtade lokalderbyt mot Falkenbergs FF. Nu visade sig BoIS från sin allra bästa sida och kämpade ner falkenbergarna i en tät och spännande match. Vinsten var rättvis och BoIS hade vind i seglen inför mötet mot Hammarby på Söderstadion söndag 6 maj.
Det blev således två TV-matcher i sträck för BoIS, först mot FFF och sedan mot Hammarby.
På Söderstadion gick BoIS ut tufft och redan efter fyra minuter nickade Gabriel in 1-0. En drömstart och BoIS fortsatte att spela bra. Tyvärr blev Tommie Persson utvisad med en dryg halvtimma kvar och Hammarby lyckades få till en kvittering. BoIS hade presenterat sig på allvar för fotbollssverige, det var första poängen som Hammarby tappade. Framförallt gick BoIS ut och bjöd upp till kamp från första matchminuten, man vek inte ner sig trots det namnkunniga motståndet och de drygt elvatusen på läktarna. En härlig inställning och det jag älskar att se i laget (för dagen i det orange reservstället - varför inte vitt?)
I nästa match väntade Degerfors, brukslaget som alltid nämns med respekt. Återigen fick BoIS en mittback utvisad - nu var det Anders Carlsson som blev utvisad i slutet av första halvlek. Trots en man mindre kunde BoIS dominera andra halvlek och även få till ett avgörande mål. En strong laginsats och återigen en härlig inställning hos spelare och ledare.
I onsdags, den 16 maj, var det en besvärlig uppgift på programmet. Ljungskile på bortaplan, underläge med både 0-1 och 1-2. Men med en aldrig sinande energi, personifierad av lagkaptenen Patrik Larsson (två mål), lyckades man kvittera i sista förlängningsminuten. Ännu ett härligt bevis på lagets härliga inställning att kämpa ända till slutsignalen ljuder. Det lönar sig!
Idag är det Trelleborg som gästar Påskbergsvallen. Allsvenskar i fjol, i botten på Superettan med bara fem poäng just nu. Det innebär att BoIS med sina elva poäng går ut som favoriter och publiken på plats förväntar sig en BoIS-seger. En häftig utveckling på tre säsonger!! Vem hade vågat tro det för tre år sedan?
Jag ser med förvåning på det lagbygge som Halda och Jörgen skapar - hur det fortsätter att förvåna mig år efter år. Fotboll är enkelt, finns det en del som påstår, men jag tycker att det ofta är väldigt svårt att förklara vad det är som händer på en fotbollsplan. Det visar sig gång på gång att laget betyder så mycket mer än individerna, att inställningen betyder mer än kunnandet och att det är väldigt svårt att se någon gräns för vad BoIS kan åstadkomma i den medgångsvåg som fortfarande råder. Jag tycker att det gjorts en lika stor prestation bakom kulisserna när man lyckats skapa förutsättningarna för dagens elitfotboll i Varberg genom en så djärv satsning. Man har gått ut och värvat mycket men det har visat sig behövas. Man har värvat kvalité till truppen och man har fått det att fungera trots att det har kommit så mycket nytt. Teoretiskt borde BoIS bli bättre och bättre och det låter spännande med tanke på att vi just nu bara är två poäng ifrån allsvensk kvalplats med sju omgångar spelade.
Hur ser det ut efter halva serien, när femton omgångar spelats? Och framförallt, hur ser det ut till hösten, i den tunga seriespurten. BoIS har gjort härliga höstavslutningar de senaste säsongerna, kan man upprepa det även i Superettan.
En mycket spännande fortsättning på spelet i Superettan väntar, det kan jag garantera, och det börjar redan idag mot Trelleborg. Det blir mycket folk på Vallen igen!!
måndag 27 februari 2012
Fotboll i februari
Det kanske inte är högsäsong nu för varken fotbollen eller fotbollsbloggen, men en uppdatering av dagsläget kan ändå vara på sin plats.
Om vi börjar med den personliga delen så kämpar vi vidare med fotbollsträningen onsdagar och söndagar, men nu är det TRE gånger så många på frånvarolistan som på närvarolistan. Besvärliga tider, men alla ändringar i nuläget torde bli till det bättre. De senaste "träningarna" har det pendlat mellan fem och sex deltagare - inte roligt! Men, som sagt - det blir bättre.
Regionalt är det tungt för BoIS just nu - idel förluster i träningsmatcherna och massor av skadade spelare. Ser besvärligt ut, men det måste vända snart. Närmaste träningsmatchen är mot ÖIS borta - dags för första segern??
Nationellt så har Hamrén tagit ut truppen till onsdagens träningslandskamp mot Kroatien. Rubrikerna handlar förstås om Zlatan (som vanligt) men även John Guidetti får några rader. Glädjande! Han är lovad speltid av Hamrén (som inte sagt hur mycket). Guidetti har kapacitet för att överraska.
Internationellt så har Wolves bytt tränare - Terry Connor tog över efter McCarthy - inget revolutionerande - typiskt Wolves. Men dom knep en poäng borta mot Newcastle efter underläge i paus med 0-2. Bra paussnack!?
Nu är det inte långt kvar till den stundande Italienresan - Milan mot Roma på San Siro skall bli spännande att se. Om Zlatan är med blir det första gången jag ser honom in real life - undra om det ändrar på min uppfattning om honom? En hisnande upplevelse väntar och en långhelg i Milano kan inte bli fel. Idel fotbollssnack med det förnäma ressällskapet också; tre herrar från elitfotbollen (Bengt Carnelind, Bengt Gabrielsson och Michael Tellqvist) garanterar kontinuerligt fotbollsfilosoferande dygnets alla timmar. Något att se fram emot!
Avslutningsvis ett litet omnämnande om min förestående "föreläsningsturné" - onsdag 21 mars på Varbergs Idrottshistoriska Förenings Idrottscafé och torsdagen 29 mars på Hembygsföreningen Gamla varbergs föreläsningskväll i Folkets Hus - hela BoIS fotbolls historia "Från Baggeska Lyckan till Superettan". En utmaning - det gäller att förbereda sig så att man inte stakar sig - det är en kritiskt granskande publik som väntar. Det skall bli både roligt och spännande!
Med andra ord en hel del fotboll även i februari - mars, fast ännu är det långt kvar till de naturgröna planerna.
Om vi börjar med den personliga delen så kämpar vi vidare med fotbollsträningen onsdagar och söndagar, men nu är det TRE gånger så många på frånvarolistan som på närvarolistan. Besvärliga tider, men alla ändringar i nuläget torde bli till det bättre. De senaste "träningarna" har det pendlat mellan fem och sex deltagare - inte roligt! Men, som sagt - det blir bättre.
Regionalt är det tungt för BoIS just nu - idel förluster i träningsmatcherna och massor av skadade spelare. Ser besvärligt ut, men det måste vända snart. Närmaste träningsmatchen är mot ÖIS borta - dags för första segern??
Nationellt så har Hamrén tagit ut truppen till onsdagens träningslandskamp mot Kroatien. Rubrikerna handlar förstås om Zlatan (som vanligt) men även John Guidetti får några rader. Glädjande! Han är lovad speltid av Hamrén (som inte sagt hur mycket). Guidetti har kapacitet för att överraska.
Internationellt så har Wolves bytt tränare - Terry Connor tog över efter McCarthy - inget revolutionerande - typiskt Wolves. Men dom knep en poäng borta mot Newcastle efter underläge i paus med 0-2. Bra paussnack!?
Nu är det inte långt kvar till den stundande Italienresan - Milan mot Roma på San Siro skall bli spännande att se. Om Zlatan är med blir det första gången jag ser honom in real life - undra om det ändrar på min uppfattning om honom? En hisnande upplevelse väntar och en långhelg i Milano kan inte bli fel. Idel fotbollssnack med det förnäma ressällskapet också; tre herrar från elitfotbollen (Bengt Carnelind, Bengt Gabrielsson och Michael Tellqvist) garanterar kontinuerligt fotbollsfilosoferande dygnets alla timmar. Något att se fram emot!
Avslutningsvis ett litet omnämnande om min förestående "föreläsningsturné" - onsdag 21 mars på Varbergs Idrottshistoriska Förenings Idrottscafé och torsdagen 29 mars på Hembygsföreningen Gamla varbergs föreläsningskväll i Folkets Hus - hela BoIS fotbolls historia "Från Baggeska Lyckan till Superettan". En utmaning - det gäller att förbereda sig så att man inte stakar sig - det är en kritiskt granskande publik som väntar. Det skall bli både roligt och spännande!
Med andra ord en hel del fotboll även i februari - mars, fast ännu är det långt kvar till de naturgröna planerna.
tisdag 2 augusti 2011
Äntligen
Årets höjdpunkt, den årliga träffen för oss gamla BoISare, var i söndags. Fint väder och fin stämning bland de som var med - men det var alldeles för många återbud. Fotboll skulle vi förstås spela, men det blev bara 2 x 20 minuter, och med endast sex man i varje lag. Roligt för oss som var med, men det är förstås elvamannafotboll som gäller! Till nästa år blir det nyrekrytering - dags för nästa generation att ta tag i det - tillsammans med oss som hänger med några år till.
Det var lite tunnare än vanligt även på den efterföljande kamratmåltiden på kvällen - bara nitton man på Värdshuset. Och på den sena pubrundan var det bara fem tappra som orkade med. Skärpning även på den punkten till nästa år!
För BoIS A-lag går det utomordentligt bra för tillfället och det betyder oerhört mycket för fotbollsintresset i Varberg. Nu är det fotboll som diskuteras, inte innebandy, och det är något som jag verkligen uppskattar eftersom jag aldrig har förstått mig på tjusningen med innebandyn.
Med sitt enkla, raka spel och sitt gedigna försvarsspel avfärdade BoISarna i lördags främste utmanaren Lunds BK med klara 2-0. Trots ett spelmässigt klart underläge i den första halvleken vände BoISarna på steken i den andra och tog ett rejält tag om matchen direkt efter paus. Målet, en finess av talangen Arif Azemi, kom efter långvarig press. 2-0 blev det i de sista skälvande sekunderna av matchen på en kontring där i varje fall jag tyckte att David Antonsson var offside. Men domaren blåste inte och nu leder BoIS serien med fem poäng - ett fint utgångsläge inför en mycket spännande höstsäsong!
Som sagt, det pratas mycket fotboll i Varberg nu - och det spekuleras mycket. Den stora frågan är hur många Hallandslag det blir i superettan nästa år - ett, två eller tre lag?
Halmstads BK är mest givna, deras spanska experiment blev katastrofalt och nu håller Jens Gustafsson på att spela ihop ett lag för nästa års spel i superettan. Det gäller att dämpa fallet !
Falkenbergs FF är troliga, det är tveksamt om FFF har viljan att gå upp i Allsvenskan. Vill styrelsen det? På planen har FFF ett bra lag, men det är inget lag av allsvensk klass - men det är ett gediget superettanlag numera. Det finns en liten möjlighet till allsvenskt avancemang, men jag tror inte på den.
Varbergs BoIS slutligen, går de upp i Superettan? Ja, det tror jag - det finns i dagsläget inget som tyder på att hösten skulle bli sämre än våren - och då bör det betyda serieseger!! BoIS blir allt bättre, har förstärkt med en toppforward och jobbar oförtrutet på. BoIS främsta egenskap är styrkan och lagandan - dom jobbar hela matchen och är tunga för motståndarna de sista femton minuterna (så som det var förr i tiden).
Det skulle betyda att möjligheten till tre lag i superettan nästa år är trolig - och rolig. Det stundar ljuva tider för oss fotbollsälskare. Men, det gäller att inte ta ut något i förskott. En match i taget är en bra paroll i detta läget för BoISarna och det verkar som om Halda och Jörgen är väl medvetna om vad som gäller. Nu är det bara att hoppas att allt ordnar sig på bästa sätt.
Just nu är det i varje fall härligt att vara BoISare !!!
(Bloggen pryds av några sköna fotbollsbilder från vår söndagsträff - old stars never die, they just fade away ...)
tisdag 31 maj 2011
Långt mellan inläggen
Rubriken är inte en klagan från en måltörstande center utan ett konstaterande från bloggaren - det är långt mellan inläggen i denna blogg numera. Kan anledningen vara att fotbollsintresset minskat? Nej, men det är så mycket annat att göra ...
Fotbollsintresset är lika stort som det alltid har varit och det känns som om det är på sin plats med en liten sammanfattning över situationen internationellt, nationellt, regionalt, lokalt - och privat.
Internationellt har jag just sett Barcelona påfallande enkelt besegra Manchester United i Champions League-finalen. Varför blev det till slut så enkelt för Barca?(Man hade 12-1 i skott på mål!)
Ett enkelt svar är att Barca är så mycket bättre än Man U, men det är inte hela sanningen. I början av matchen pressade Man U Barca högt upp och störde Barca ett tag - men efter 20 min kom passningsfenomenen igång och sen var det i stort sett bara ett lag på plan - som vanligt. Det verkade som om Man U accepterade Barcas överlägsenhet. Man grisspelade inte, man tog inte Xavi-Iniesta-Messi särskilt hårt (som holländarna i VM-finalen och Inter i semin ifjol!) och man försökte till och med försöka spela lite passningsspel a la Barca. Allt misslyckat om man var ute för att vinna matchen.
Du kan inte slå Barca med deras egna medel - du måste förnedra dig till att spela grisfotboll, spela hårt och att chansspela. Då har du chansen att vinna - inte annars.
Hur bra är Barca och dess spelare? Svaret är: väldigt bra och de har idag världens tre bästa spelare tillsammans i en "dödlig triangel" en bit in på motståndarnas planhalva - Xavi, Iniesta och Messi. Det var roande att se hur dessa tre sökte upp motståndarna och spelade-passade eller dribblade sig förbi i mitten där det var som tätast med spelare. De kände sig så säkra så de sökte upp svårigheterna! Världens bästa mittbackspar, Vidic och Ferdinand, hade det väldigt jobbigt, minst sagt.
Kommer Barca att behålla sitt övertag även nästa år? Vilka lag utmanar? Om "den dödliga trion" fortsätter att vara friska kommer Barca att behålla sin dominans ett tag till, men med ex.vis Messi borta så är Barca sårbara.
Nationellt så är det dags för ännu en EM-kvalmatch - Moldavien borta på fredag och det är osäkert om Zlatan kan vara med och spela. Så oerhört traditionellt för den svenska landslagsfotbollen och mediabevakningen - fokusera allt på en stjärna (tidgare Henke resp. Ljungqvist) och låt resten av landslaget försvinna in i anonymitetens skugga. Skriv sida upp och sida ner om stjärnan och skadan, strunta i resten av landslaget. Jag har upplevt det förr och får förmodligen uppleva det flera gånger igen.
Det svenska landslaget håller på att bli väldigt ointressant eftersom man bara skriver om Zlatan!Var finns alla de lovande svenska fotbollsspelarna som skall ta över efter Zlatan? Det står i varje fall inget berättat om dom i pressen!
Jag anser att Svenska Fotbollförbundet under Lagrells period inte har förmått att utveckla den svenska fotbollen alls! Vår allsvenska håller låg klass internationellt, vi har för få välutbildade tränare, vi har ett landslag som tappar mark internationellt, vi har vikande publiksiffror - och vi har inte fått fram någon landslagsstjärna sedan Zlatan!
Jag anser att den svenska fotbollen diskuteras alldeles för lite och alldeles för oseriöst. En flock unga, mediekåta journalister har inte kunnandet för att föra en seriös diskussion om den svenska fotbollens utveckling, verkar det som. Det är så mycket som har gått fel i den svenska fotbollen - och det har inte rättats till. Det har inte ens diskuterats!
Regionalt har vi Falkenbergs fortsatta kamp för sin Superettanstatus (som går bra) och HBKs kamp för fortsatt allsvenskt kontrakt (som går dåligt!). Den spanska sjukan som härjat i HBK har slagit hårt och det blir en tuff fortsättning för HBK. Jag tror inte att de klarar av att förnya sitt allsvenska kontrakt, trots att de nu "opererat bort" två av de spanska inslagen. Deras satsning på "den spanska modellen" var otroligt blåögd och har redan varit väldigt kostsam, såväl ekonomiskt som sportsligt. Domen över sittande styrelse i HBK kommer att bli hård från alla gamla HBK:are.
Lokalt går det oväntat bra för BoISarna - fjorton poäng på sju matcher är mer än godkänt och innebär en topplacering i söderettan. Vem trodde det innan serien startade? Att de lyckats hålla nollan de två sista matcherna är glädjande. Det är ett stabilt försvarsspel som är grunden till framgång. Att BoISarna gjort femton mål på sju matcher är både glädjande och överraskande, men i Patrik Larsson har de fått tillbaka en fullfjädrad anfallsspelare med en härlig inställning. På lördag är det ännu en toppmatch på Påskbergsvallen - Norrby svarar för motståndet och BoISarna är segersugna. Runt Vallen kommer det säkerligen att återfinnas över två tusen personer och BoIS publiksiffror är sensationella - de är som de var för fyrtio år sedan när BoIS spelade i div. II Södra. Roligt.
Privat går vårsäsongen mot sitt slut - två träningar till sedan är det långt sommaruppehåll (tre månader). Tyvärr har det kommit en del skador i truppen så vi har till och med tvingats att ställa in träningen en gång på grund av för få deltagare - med bara fem man blir det inget roligt att spela tvåmål. Därför kommer sommaruppehållet välbehövligt för den numera rätt så ålderstigna truppen.
Men jag tror att alla frisknar till över sommaren vilket innebär att vi till hösten drar igång igen med det roligaste man kan göra - spela fotboll med gamla kompisar. Trots att medelåldern är en god bit över sextio är sinnet ungt och inställningen den rätta.
Fotbollsintresset är lika stort som det alltid har varit och det känns som om det är på sin plats med en liten sammanfattning över situationen internationellt, nationellt, regionalt, lokalt - och privat.
Internationellt har jag just sett Barcelona påfallande enkelt besegra Manchester United i Champions League-finalen. Varför blev det till slut så enkelt för Barca?(Man hade 12-1 i skott på mål!)
Ett enkelt svar är att Barca är så mycket bättre än Man U, men det är inte hela sanningen. I början av matchen pressade Man U Barca högt upp och störde Barca ett tag - men efter 20 min kom passningsfenomenen igång och sen var det i stort sett bara ett lag på plan - som vanligt. Det verkade som om Man U accepterade Barcas överlägsenhet. Man grisspelade inte, man tog inte Xavi-Iniesta-Messi särskilt hårt (som holländarna i VM-finalen och Inter i semin ifjol!) och man försökte till och med försöka spela lite passningsspel a la Barca. Allt misslyckat om man var ute för att vinna matchen.
Du kan inte slå Barca med deras egna medel - du måste förnedra dig till att spela grisfotboll, spela hårt och att chansspela. Då har du chansen att vinna - inte annars.
Hur bra är Barca och dess spelare? Svaret är: väldigt bra och de har idag världens tre bästa spelare tillsammans i en "dödlig triangel" en bit in på motståndarnas planhalva - Xavi, Iniesta och Messi. Det var roande att se hur dessa tre sökte upp motståndarna och spelade-passade eller dribblade sig förbi i mitten där det var som tätast med spelare. De kände sig så säkra så de sökte upp svårigheterna! Världens bästa mittbackspar, Vidic och Ferdinand, hade det väldigt jobbigt, minst sagt.
Kommer Barca att behålla sitt övertag även nästa år? Vilka lag utmanar? Om "den dödliga trion" fortsätter att vara friska kommer Barca att behålla sin dominans ett tag till, men med ex.vis Messi borta så är Barca sårbara.
Nationellt så är det dags för ännu en EM-kvalmatch - Moldavien borta på fredag och det är osäkert om Zlatan kan vara med och spela. Så oerhört traditionellt för den svenska landslagsfotbollen och mediabevakningen - fokusera allt på en stjärna (tidgare Henke resp. Ljungqvist) och låt resten av landslaget försvinna in i anonymitetens skugga. Skriv sida upp och sida ner om stjärnan och skadan, strunta i resten av landslaget. Jag har upplevt det förr och får förmodligen uppleva det flera gånger igen.
Det svenska landslaget håller på att bli väldigt ointressant eftersom man bara skriver om Zlatan!Var finns alla de lovande svenska fotbollsspelarna som skall ta över efter Zlatan? Det står i varje fall inget berättat om dom i pressen!
Jag anser att Svenska Fotbollförbundet under Lagrells period inte har förmått att utveckla den svenska fotbollen alls! Vår allsvenska håller låg klass internationellt, vi har för få välutbildade tränare, vi har ett landslag som tappar mark internationellt, vi har vikande publiksiffror - och vi har inte fått fram någon landslagsstjärna sedan Zlatan!
Jag anser att den svenska fotbollen diskuteras alldeles för lite och alldeles för oseriöst. En flock unga, mediekåta journalister har inte kunnandet för att föra en seriös diskussion om den svenska fotbollens utveckling, verkar det som. Det är så mycket som har gått fel i den svenska fotbollen - och det har inte rättats till. Det har inte ens diskuterats!
Regionalt har vi Falkenbergs fortsatta kamp för sin Superettanstatus (som går bra) och HBKs kamp för fortsatt allsvenskt kontrakt (som går dåligt!). Den spanska sjukan som härjat i HBK har slagit hårt och det blir en tuff fortsättning för HBK. Jag tror inte att de klarar av att förnya sitt allsvenska kontrakt, trots att de nu "opererat bort" två av de spanska inslagen. Deras satsning på "den spanska modellen" var otroligt blåögd och har redan varit väldigt kostsam, såväl ekonomiskt som sportsligt. Domen över sittande styrelse i HBK kommer att bli hård från alla gamla HBK:are.
Lokalt går det oväntat bra för BoISarna - fjorton poäng på sju matcher är mer än godkänt och innebär en topplacering i söderettan. Vem trodde det innan serien startade? Att de lyckats hålla nollan de två sista matcherna är glädjande. Det är ett stabilt försvarsspel som är grunden till framgång. Att BoISarna gjort femton mål på sju matcher är både glädjande och överraskande, men i Patrik Larsson har de fått tillbaka en fullfjädrad anfallsspelare med en härlig inställning. På lördag är det ännu en toppmatch på Påskbergsvallen - Norrby svarar för motståndet och BoISarna är segersugna. Runt Vallen kommer det säkerligen att återfinnas över två tusen personer och BoIS publiksiffror är sensationella - de är som de var för fyrtio år sedan när BoIS spelade i div. II Södra. Roligt.
Privat går vårsäsongen mot sitt slut - två träningar till sedan är det långt sommaruppehåll (tre månader). Tyvärr har det kommit en del skador i truppen så vi har till och med tvingats att ställa in träningen en gång på grund av för få deltagare - med bara fem man blir det inget roligt att spela tvåmål. Därför kommer sommaruppehållet välbehövligt för den numera rätt så ålderstigna truppen.
Men jag tror att alla frisknar till över sommaren vilket innebär att vi till hösten drar igång igen med det roligaste man kan göra - spela fotboll med gamla kompisar. Trots att medelåldern är en god bit över sextio är sinnet ungt och inställningen den rätta.
fredag 25 mars 2011
Fotbollens möjligheter
Den svenska fotbollen laddar upp med träning, träningsläger och träningsmatcher. På tisdag spelar landslaget EM-kvalmatch hemma mot Moldavien. Allsvenskan startar lördagen den 2 april då HBK tar emot Kalmar och vår lokala storhet BoIS har seriepremiär i div. I Södra borta, mot Oddevold lördagen den 16 april. Det börjar röra på sig.
Men, hur ser det ut ? Hur mår svensk elitfotboll. Har vi en positiv utveckling, står vi kvar och stampar eller är det rent av på väg utför?
För landslagets del är det ovanligt slätstruket. Det skrivs förhållandevis lite om landslaget - och tar man bort det som skrivs om Zlatan så skrivs det väldigt lite! Inte ens de fotbollsintresserade håller reda på vad som händer med landslaget. Jag frågar när kvalmatchen mot Moldavien skall spelas? Var det på lördag eller på söndag? Ingen vet säkert, men ingen svarar tisdag! Jag frågar hur de tror att laget kommer att se ut och möts av idel frågetecken. Landslaget har tappat sin dragningskraft under vinteruppehållet. Är det alltid så eller håller vi på att mista intresset för landslaget. Jag frågar om Champions League och Premier League och får massor av svar och kommentarer. Intresset är större för den europeiska klubbeliten än för vårt eget landslag! Varför? Är det naturligt att det blir så? Spelar det någon roll?
Jag anser inte att det är naturligt, men det är en följd av Svenska Fotbollförbundets taktik att sälja ut landskamperna till högstbjudande. Det är förödande på sikt när inte "hela svenska folket" har möjlighet att följa landslaget i TV i alla landskamper. Det är inte bra när den svenske fotbollsälskaren bara känner igen Zlatan av svenskarna, men massor av spelare i europas topplag. Det är inte bra för den svenska fotbollens utveckling.
Svenska Fotbollförbundet har inte lyckats skapa någon positiv utveckling för den svenska fotbollen under den senaste tioårsperioden, trots alla miljoner som kommit in från de VM och EM som Sverige deltagit i. Vad har pengarna använts till? SFF har blivit en mycket stor och tung organisation med många pärmbärare och mycket likriktning, men det har inte utvecklat vår svenska fotboll. Att som SFF tro att all fotboll skall spelas likadant är förödande för utvecklingen - var finns kreativiteten, de nya idéerna och individualisterna? Hur har egentligen alla miljonerna använts?
Allsvenskan börjar inte lika tidigt i år som ifjol, men de problem som har funnits de senaste åren har inte lösts, utan snarare förstorats. Många allsvenska klubbar gick med rekordförluster, Örgryte fotboll gjorde konkurs och det klagas ständigt på att Allsvenskan omsätter för lite pengar. Hur skall man kunna ändra på det? Att vilja är att kunna brukar man säga, frågan är bara om de allsvenska klubbarna vet vad man vill. Om man vill vara med ute i Europa på allvar så måste man först och främst lägga om till höst-vår så man får samma spelrytm som övriga Europa. Därefter skapa möjligheterna att lyckas. För att lyckas krävs pengar och då måste man släppa på 51%-regeln - klubbarna får acceptera ett "företagsägande" om man vill lyckas. Hur går det då med den svenska modellen - med ideella ledare, med ungdomsfotboll för alla, med gemenskap och klubbkänsla. Den försvinner, den får offras på framgångens altare. Vill man nå framgång måste man våga gå sin egen väg - den väg vi nu tillsammans vandrar leder bara till en allt större utslätning. Snart är alla allsvenska lagen lika dåliga, vem som helst kan vinna (det är kanske Örebros tur i år?) - men ingen kommer att lyckas i Europa. Så, det är dags för klubbarna att bestämma sig för vad man vill. Om man vet vad man vill är det mycket lättare att jobba på rätt sätt för att lyckas! En sak som bör prioriteras är att bygga moderna, funktionella arenor anpassade för fotboll året runt - det är ingen omöjlighet!
Avslutningsvis, vad händer på det lokala planet? Hur kommer BoIS att klara sig i Söder-ettan med sin miljonskuld? BoIS fortsätter att jaga de sista bitarna till spelarpusslet för att få det komplett, men kommer man att lyckas. Och, frågan som många gamla BoISare oroligt ställer sig, har man råd? BoIS utgifter är inte alarmerande stora - det är vad som krävs om man skall ha möjligheten att klara sig i division 1. Men de är stora om man jämför med de små inkomsterna. Det som behövs för att få balans är antingen att kraftigt minska utgifterna (vilket skulle gå ut över spelartruppens kvalité på ett förödande sätt) eller att kraftigt öka inkomsterna (genom att hitta några intresserade, stora sponsorer). Det går inte att fortsätta som nu eftersom Svenska Fotbollförbundet ställer krav på ekonomisk balans för att man ska få fortsätta spela elitfotboll (kom ihåg Örebros tvångsnedflyttning ur Allsvenskan). I Varberg dominerar WIC sponsormarknaden totalt och hade en omsättning 2009 på 13,5 miljoner. Det måste gå för BoIS att öka sina sponsorintäkter betydligt - det enklaste är att se hur WIC gör och sedan sälja sin produkt "svensk elitfotboll" som är helt överlägsen "innebandy" på motsvarande sätt. Hur det kommer att gå får framtiden utvisa, utmaningen är tuff men inte omöjlig. Hur BoIS kommer att lyckas sportsligt återstår också att se, men där verkar förutsättningarna bättre än på det ekonomiska planet. Det har gått bra i träningsmatcherna och det verkar finnas en lagom konkurrens om platserna i laget.
Våren är på gång, fotbollen är på gång och möjligheterna är alltid stora i början på säsongen - det ser verkligen grönt ut just nu.
Men, hur ser det ut ? Hur mår svensk elitfotboll. Har vi en positiv utveckling, står vi kvar och stampar eller är det rent av på väg utför?
För landslagets del är det ovanligt slätstruket. Det skrivs förhållandevis lite om landslaget - och tar man bort det som skrivs om Zlatan så skrivs det väldigt lite! Inte ens de fotbollsintresserade håller reda på vad som händer med landslaget. Jag frågar när kvalmatchen mot Moldavien skall spelas? Var det på lördag eller på söndag? Ingen vet säkert, men ingen svarar tisdag! Jag frågar hur de tror att laget kommer att se ut och möts av idel frågetecken. Landslaget har tappat sin dragningskraft under vinteruppehållet. Är det alltid så eller håller vi på att mista intresset för landslaget. Jag frågar om Champions League och Premier League och får massor av svar och kommentarer. Intresset är större för den europeiska klubbeliten än för vårt eget landslag! Varför? Är det naturligt att det blir så? Spelar det någon roll?
Jag anser inte att det är naturligt, men det är en följd av Svenska Fotbollförbundets taktik att sälja ut landskamperna till högstbjudande. Det är förödande på sikt när inte "hela svenska folket" har möjlighet att följa landslaget i TV i alla landskamper. Det är inte bra när den svenske fotbollsälskaren bara känner igen Zlatan av svenskarna, men massor av spelare i europas topplag. Det är inte bra för den svenska fotbollens utveckling.
Svenska Fotbollförbundet har inte lyckats skapa någon positiv utveckling för den svenska fotbollen under den senaste tioårsperioden, trots alla miljoner som kommit in från de VM och EM som Sverige deltagit i. Vad har pengarna använts till? SFF har blivit en mycket stor och tung organisation med många pärmbärare och mycket likriktning, men det har inte utvecklat vår svenska fotboll. Att som SFF tro att all fotboll skall spelas likadant är förödande för utvecklingen - var finns kreativiteten, de nya idéerna och individualisterna? Hur har egentligen alla miljonerna använts?
Allsvenskan börjar inte lika tidigt i år som ifjol, men de problem som har funnits de senaste åren har inte lösts, utan snarare förstorats. Många allsvenska klubbar gick med rekordförluster, Örgryte fotboll gjorde konkurs och det klagas ständigt på att Allsvenskan omsätter för lite pengar. Hur skall man kunna ändra på det? Att vilja är att kunna brukar man säga, frågan är bara om de allsvenska klubbarna vet vad man vill. Om man vill vara med ute i Europa på allvar så måste man först och främst lägga om till höst-vår så man får samma spelrytm som övriga Europa. Därefter skapa möjligheterna att lyckas. För att lyckas krävs pengar och då måste man släppa på 51%-regeln - klubbarna får acceptera ett "företagsägande" om man vill lyckas. Hur går det då med den svenska modellen - med ideella ledare, med ungdomsfotboll för alla, med gemenskap och klubbkänsla. Den försvinner, den får offras på framgångens altare. Vill man nå framgång måste man våga gå sin egen väg - den väg vi nu tillsammans vandrar leder bara till en allt större utslätning. Snart är alla allsvenska lagen lika dåliga, vem som helst kan vinna (det är kanske Örebros tur i år?) - men ingen kommer att lyckas i Europa. Så, det är dags för klubbarna att bestämma sig för vad man vill. Om man vet vad man vill är det mycket lättare att jobba på rätt sätt för att lyckas! En sak som bör prioriteras är att bygga moderna, funktionella arenor anpassade för fotboll året runt - det är ingen omöjlighet!
Avslutningsvis, vad händer på det lokala planet? Hur kommer BoIS att klara sig i Söder-ettan med sin miljonskuld? BoIS fortsätter att jaga de sista bitarna till spelarpusslet för att få det komplett, men kommer man att lyckas. Och, frågan som många gamla BoISare oroligt ställer sig, har man råd? BoIS utgifter är inte alarmerande stora - det är vad som krävs om man skall ha möjligheten att klara sig i division 1. Men de är stora om man jämför med de små inkomsterna. Det som behövs för att få balans är antingen att kraftigt minska utgifterna (vilket skulle gå ut över spelartruppens kvalité på ett förödande sätt) eller att kraftigt öka inkomsterna (genom att hitta några intresserade, stora sponsorer). Det går inte att fortsätta som nu eftersom Svenska Fotbollförbundet ställer krav på ekonomisk balans för att man ska få fortsätta spela elitfotboll (kom ihåg Örebros tvångsnedflyttning ur Allsvenskan). I Varberg dominerar WIC sponsormarknaden totalt och hade en omsättning 2009 på 13,5 miljoner. Det måste gå för BoIS att öka sina sponsorintäkter betydligt - det enklaste är att se hur WIC gör och sedan sälja sin produkt "svensk elitfotboll" som är helt överlägsen "innebandy" på motsvarande sätt. Hur det kommer att gå får framtiden utvisa, utmaningen är tuff men inte omöjlig. Hur BoIS kommer att lyckas sportsligt återstår också att se, men där verkar förutsättningarna bättre än på det ekonomiska planet. Det har gått bra i träningsmatcherna och det verkar finnas en lagom konkurrens om platserna i laget.
Våren är på gång, fotbollen är på gång och möjligheterna är alltid stora i början på säsongen - det ser verkligen grönt ut just nu.
lördag 8 januari 2011
Nytt år, nya möjligheter ...
Att ingenting är omöjligt i fotbollsvärlden fick jag en ny påminnelse om när mina gamla favoriter Wolverhampton på bortaplan besegrade Chelsea med 1-0, visserligen hjälpta av ett självmål, men trots allt tre välbehövliga poäng i bottenstriden i Premier League. Hoppet lever om ännu en säsong i PL för det gamla storlaget Wolves som i slutet av femtiotalet var i topp i England.
Hoppet lever även för BoIS i och med vetskapen om att inomhusresultaten inte spelar någon roll när allvaret drar igång i ettan - utomhus. För om man skall bedöma BoIS efter insatsen i den egna trettondagscupen så är de chanslösa i år. Stryk i semifinalen av GIF (!) på straffsparkar, därefter stryk i match om tredje pris mot Glommen (!!!). Den sistnämnda matchen såg jag inte, men jag hade det tvivelaktiga nöjet att bevittna semifinalen mot GIF. Jag anser att om man ställer upp i dessa tveksamma inomhusturneringar i five-a-side så måste man prestera bättre än vad BoISarna gjorde mot GIF. Tempo saknades, och fighting spirit. Tungt att bevittna för alla de supportrar som förväntar sig en bra BoISinsats.
På den internationella fotbollsscenen är Zlatan fortfarande den ende svensk som märks. Tillbaka i Italien har han hjälpt Milan till en stabil serieledning och det är nu det intressanta börjar - Zlatan i Champions League. Jag taxerar inte Milans chanser att vinna CL som särskilt stora (max. 5 %), men, som sagt, ingenting är omöjligt. Första hindret på vägen är pånyttfödda Tottenham, en lurig motståndare i åttondelsfinalerna. Som vanligt firade konspirationsteoretikerna högtidsstunder efter den fria lottningen, men det ser i varje fall intressant ut. Matchlistan, som en liten påminnelse om framtida högtidsstunder, börjar med Milan mot Tottenham och Valencia mot Schalke 04 på tisdagen den 15 februari. På onsdagen är det Arsenal mot Barcelona och Roma mot Shaktar Donetsk. Veckan därpå spelar KB mot Chelsea och Lyon möter Real Madrid tisdag 22 februari, dan därpå spelar Marseille mot Manchester United och mästarna Inter möter Bayern Munchen. Åtta dubbelmöten som ser intressanta ut och med några intressanta repriser från i fjol (Arsenal - Barcelona, Lyon - Real Madrid och Inter - Bayern). Chans till revansch för Arsenal, Real och Bayern! Högtidsstunder för fotbollsälskaren och en pengakarusell som snurrar på maxfart - Champions League är den stora "mjölkkossan" för topplagen och det genererar stora summor om man går vidare.
På hemmaplan har återigen diskussionen om en återgång till höst-vår blossat upp, men den verkar även ha falnat ner och självdött i vanlig ordning. Jag efterlyser en seriös, faktabaserad diskussion, om vad det är som har gjort att Sverige halkat efter både Danmark och Norge och vad som kan göras för att rätta till misstagen. Vi har haft professionell fotboll i ett antal år i Sverige nu, men jag tycker inte att fotbollen blivit bättre i Sverige på grund av det. Vi har inte haft ett svenskt lag som kunnat hävda sig internationellt på väldigt många år. Vad är det som krävs för att vi skall få det - förutom massor av pengar? Ett av svaren är långsiktighet och där ligger särskilt de tre stora Stockholmsklubbarna illa till. Talangutveckling är en annan viktig komponent, liksom erfarenhet av toppfotboll på både ledar- och spelarsidan.
Har vi något svenskt lag som kan nå ut i Europa? I dagsläget ligger helt klart Malmö FF bäst till, med Elfsborg som tvåa. Frågan är vad MFFs förlust av hjälptränaren till HBK betyder - jämför med Chelsea? Är det kanske så att "hjälptränaren" spelar en större roll än vad vi (som ser det från sidan) inser? En del av svareet får vi när Allsvenskan drar igång.
För egen del har lyckligtvis skadorna lyst med sin frånvaro under hösten vilket innebar en andraplats i närvarostatistiken, bara två missade pass under hela hösten. En skön känsla att regelbundet kunna spela fotboll (inomhus visserligen, men man kan inte få allt) när man passerat de sextio. Ser fram emot en trevlig vårsäsong med många roliga entimmasmatcher och en härlig blandning av lek och allvar. Det är roligt att göra en tunnel, men det är ännu roligare att göra mål. Roligast är att göra både tunnel och mål! Och, eftersom inget är omöjligt i fotbollsvärlden är det kanske dags nu att lära in några nya finter?
Hoppet lever även för BoIS i och med vetskapen om att inomhusresultaten inte spelar någon roll när allvaret drar igång i ettan - utomhus. För om man skall bedöma BoIS efter insatsen i den egna trettondagscupen så är de chanslösa i år. Stryk i semifinalen av GIF (!) på straffsparkar, därefter stryk i match om tredje pris mot Glommen (!!!). Den sistnämnda matchen såg jag inte, men jag hade det tvivelaktiga nöjet att bevittna semifinalen mot GIF. Jag anser att om man ställer upp i dessa tveksamma inomhusturneringar i five-a-side så måste man prestera bättre än vad BoISarna gjorde mot GIF. Tempo saknades, och fighting spirit. Tungt att bevittna för alla de supportrar som förväntar sig en bra BoISinsats.
På den internationella fotbollsscenen är Zlatan fortfarande den ende svensk som märks. Tillbaka i Italien har han hjälpt Milan till en stabil serieledning och det är nu det intressanta börjar - Zlatan i Champions League. Jag taxerar inte Milans chanser att vinna CL som särskilt stora (max. 5 %), men, som sagt, ingenting är omöjligt. Första hindret på vägen är pånyttfödda Tottenham, en lurig motståndare i åttondelsfinalerna. Som vanligt firade konspirationsteoretikerna högtidsstunder efter den fria lottningen, men det ser i varje fall intressant ut. Matchlistan, som en liten påminnelse om framtida högtidsstunder, börjar med Milan mot Tottenham och Valencia mot Schalke 04 på tisdagen den 15 februari. På onsdagen är det Arsenal mot Barcelona och Roma mot Shaktar Donetsk. Veckan därpå spelar KB mot Chelsea och Lyon möter Real Madrid tisdag 22 februari, dan därpå spelar Marseille mot Manchester United och mästarna Inter möter Bayern Munchen. Åtta dubbelmöten som ser intressanta ut och med några intressanta repriser från i fjol (Arsenal - Barcelona, Lyon - Real Madrid och Inter - Bayern). Chans till revansch för Arsenal, Real och Bayern! Högtidsstunder för fotbollsälskaren och en pengakarusell som snurrar på maxfart - Champions League är den stora "mjölkkossan" för topplagen och det genererar stora summor om man går vidare.
På hemmaplan har återigen diskussionen om en återgång till höst-vår blossat upp, men den verkar även ha falnat ner och självdött i vanlig ordning. Jag efterlyser en seriös, faktabaserad diskussion, om vad det är som har gjort att Sverige halkat efter både Danmark och Norge och vad som kan göras för att rätta till misstagen. Vi har haft professionell fotboll i ett antal år i Sverige nu, men jag tycker inte att fotbollen blivit bättre i Sverige på grund av det. Vi har inte haft ett svenskt lag som kunnat hävda sig internationellt på väldigt många år. Vad är det som krävs för att vi skall få det - förutom massor av pengar? Ett av svaren är långsiktighet och där ligger särskilt de tre stora Stockholmsklubbarna illa till. Talangutveckling är en annan viktig komponent, liksom erfarenhet av toppfotboll på både ledar- och spelarsidan.
Har vi något svenskt lag som kan nå ut i Europa? I dagsläget ligger helt klart Malmö FF bäst till, med Elfsborg som tvåa. Frågan är vad MFFs förlust av hjälptränaren till HBK betyder - jämför med Chelsea? Är det kanske så att "hjälptränaren" spelar en större roll än vad vi (som ser det från sidan) inser? En del av svareet får vi när Allsvenskan drar igång.
För egen del har lyckligtvis skadorna lyst med sin frånvaro under hösten vilket innebar en andraplats i närvarostatistiken, bara två missade pass under hela hösten. En skön känsla att regelbundet kunna spela fotboll (inomhus visserligen, men man kan inte få allt) när man passerat de sextio. Ser fram emot en trevlig vårsäsong med många roliga entimmasmatcher och en härlig blandning av lek och allvar. Det är roligt att göra en tunnel, men det är ännu roligare att göra mål. Roligast är att göra både tunnel och mål! Och, eftersom inget är omöjligt i fotbollsvärlden är det kanske dags nu att lära in några nya finter?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
