Ett EM som varade i fem minuter ?

Det tog slut fort, fotbolls-EM för svenskarna. När vi äntligen i öppningsmatchen mot Ukraina i början av andra halvlek fick lekt in 1-0 varade det roliga bara i knappt fem minuter. Sedan nickade Sjevtjenko in först 1-1 och fem minuter senare 2-1, båda gångerna efter tveksamt svenskt försvarsagerande.
Hamrén hade överraskat samtliga (?) experter med sin laguttagning: Isaksson - Lustig, Mellberg, Granqvist, Olsson - Larsson, Källström, Elm, Toivonen - Zlatan - Rosenberg. Hur Hamrén tänkte när han komponerade denna elva kan jag inte förstå. Den var mycket oväntad och kändes mycket naiv. Det är klart att det är lätt att såga i efterhand, men jag var bekymrad så snart jag såg laguppställningen.
Det var faktiskt så att jag satt och längtade tillbaka till Lagerbäcks safety-first-principer och de många, tunga pärmarna. Hamréns ohämmade offensiv verkade lite för våghalsig.
Är det så svårt att få det lite lagom ibland?
Vad blir betyget för Hamrén nu efter den inledande förlusten? Var det spelarnas fel genom svaga insatser på plan eller var det lagledningens fel genom en alltför optimistisk laguttagning?
Vad jag undrar är hur han kunde komma fram till den slutliga laguppställningen, vad han grundade sina beslut på. Det som mest kan ifrågasättas är Rasmus Elm istället för Anders Svensson. Varför ständigt detta ifrågasättande av Anders Svensson. Han var dålig i genrepet mot Serbien men han har klass och rutin, något som är viktigt i en darrig premiärmatch - och han kan få igång passningsspelet. Med Rasmus Elm (i mina ögon en av svensk fotbolls mest överskattade spelare - var finns kämpen Elm?) hade vi en osäkerhetsfaktor i laget. Med Ola Toivonen på vänsterkanten fick vi ytterligare en - att han hade svårt med de defensiva uppgifterna var ett välkänt problem redan före matchen. Och de besannades verkligen. Med Mikael Lustig på högerbacken kom ytterligare en osäkerhetsfaktor in eftersom Lustig har spelat så få tävlingsmatcher i år i Celtic. Slutligen, med Rosenberg på topp, kom ytterligare en osäkerhetsfaktor in. Rosenberg har inte presterat något positivt i landslaget på många, många år - och gjorde det inte igår heller.
Med så många osäkerhetsfaktorer i laget redan innan start blev trycket stort på övriga spelare i laget och det klarade inte alla av. Resultatet blev ett väldigt försiktigt, fegt, Sverige - precis tvärtemot vad Hamrén ville ha. Så kan det gå om man är lite för naiv och blåögd i laguttagningen!
Vad händer fortsättningsvis? Domen över Hamrén och laget kommer att bli hård eftersom man förlorade till ett Ukraina som inte var särskilt bra. Fortsättningsvis gäller att vi har fått ett "Sverigeläge" - nu kan vi verkligen slå ur underläge. Det är bara statistiknördarna som tror på Sverigeseger mot England på fredag, normalt har vi ingen chans. Men vad är normalt i fotbollen och hur ofta händer inte det oväntade. Man skall inte ge upp innan domaren blåser av den sista matchen och fram tills dess kan mycket hända.
Efter första omgången kan konstateras:
att Danmark skrällde mot Holland,
att Ryssland övertygade mot (ett svagt) Tjeckien,
att Polen oförklarligt tappade segern mot Grekland,
att Tyskland som vanligt är svårslagna,
att Irland spelade primitivt och var chanslösa mot Kroatien,
att Spanien malde på utan anfallare i en timma mot Italien,
att Frankrike och England verkade väldigt nöjda båda två med att ha klarat sig undan förlust i öppningsmatchen.
Andra omgången blir intressant, som vanligt, med toppmatcher varje dag. Idag "hatmatchen" Polen-Ryssland, på onsdag kväll Holland-Tyskland och på torsdag Italien-Kroatien, ännu en het match. På fredag har Sverige så chansen att revanschera sig genom att besegra engelsmännen. Får Zlatan bara lite understöd och löpningar runt omkring sig så kan det faktiskt gå vägen!
EM fortsätter att vara intressant men tyvärr fick sig intresset för Sveriges agerande en rejäl knuff i fel riktning efter den minst sagt tveksamma insatsen mot Ukraina.