tisdag 23 mars 2010

Kvartsfinaler med varningslampor!

Så var det lottat, kvartsfinalerna i Champions League blev klara i fredags och det blev fyra matcher, där de tre kvarvarande "stora" (Barcelona, Manchester United och Inter) föga förvånande slapp möta varandra.
De fyra kvartsfinalerna blev:
- en helfransk drabbning (för att garantera ett franskt lag i semifinalerna!?) där Lyon börjar hemma mot Bordeaux 30/3, returen 7/4. En oviss drabbning där jag tror på Lyon - ett Lyon med stort självförtroende efter att så överraskande ha eliminerat Real Madrid i åttondelen.
- en "gammal" klassiker; Bayern Munchen börjar hemma mot Manchester United. Kan bli en obehaglig överraskning för Ferguson, men om Rooneys målaptit håller i sig så lutar det klart åt United. Vad kan tyskarna göra för att skaka ett allt stabilare United? Inte mycket. Jag tror att United lätt avgör på hemmaplan, tyskarna har ett alldeles för dåligt mittfält för att hålla tillbaka United i två matcher.
- fjolårssegrarna Barcelona mot Arsenal - och Arsenal börjar hemma vilket innebär att Barcelona har favören av hemmaplan i avgörande matchen. Jag tror inte att ständigt nya Arsenal kan skaka Barcelona, men Wenger har överraskat förr. Om Arsenal får tag i bollen och orkar hålla en hög press på Barcelona, kan det bli spännande. Men, det är svårt att orka en hel match och Arsenal är alltför orutinerat för att klara av det - ännu. Många skador i Arsenal förbättrar inte situationen! Barcas större rutin och bollskicklighet fäller avgörandet i ett möte mellan två mycket spelskickliga lag.
- i fjärde kvarten tar Inter emot CSKA Moskva hemma och det kan bli en obehaglig överraskning för Inter, tror jag. Jag tänder en varningslampa för ryssarna. Returen borta i Moskva kan innebära stora problem om Inter inte har lyckats hundraprocentigt (dvs vinst med 2-0) hemma. För mig är CSKA en joker i leken, jag vet inte riktigt vad de kan när det gäller. Att vinna borta mot Sevilla var dock ett styrkebesked och Inter bör vara varnade. Det blir ingen promenadseger för Mourinho.

Om jag har förstått det rätt så är semifinalerna redan klara. I den ena möts vinnarna Lyon/Bordeaux och Bayern Munchen/Manchester United, i den andra vinnarna Arsenal/Barcelona och Inter/CSKA Moskva. Det innebär bland annat att det kan bli en helengelsk final United mot Arsenal, men det håller jag inte som troligt. Troligare är att Manchester United tar ena finalplatsen och Barcelona (efter mycket besvär) den andra. Det innebär förhoppningsvis att Zlatan äntligen får spela sin efterlängtade Champions League-final, men det är långt i från säkert. Han kanske inte platsar i Barcelona då???

Nu, när det kommit fram till kvartsfinalerna, är matcherna i CL högtidsstunder för fotbollsälskaren och underhållsvärdet i paritet med VM-slutspelet. Det skall bli mycket intressant att följa Zlatan i sin kamp för att få vara med i CL-finalen på Bernabeu-stadion i Madrid 22 maj. Kommer han att lyckas? Just nu är han långt ifrån formen men det är två månader kvar till en eventuell final, så mycket kan förändras fram till dess. Men det är intressant att följa alla turer kring vår ende spelare i världsklass. Zlatan är ett gigantiskt diskussionsobjekt och lämnar ingen som är intresserad av fotboll oberörd.

Varför har han tappat formen så totalt och vad skall han göra för att komma tillbaka i god form? Är det för många matcher i den spanska ligan som är "ointressanta", är Zlatan inte tillräckligt fokuserad på matcherna? Har han fysiska problem, orkar han inte? Zlatan brukar prestera bäst när det gäller, med ryggen mot väggen gör han sina bästa insatser - och snart har han hamnat i den situationen. Nu är det CL-kvarten mot Arsenal till att börja med och i de två matcherna får vi se vad Zlatan går för. Jag tror att han får spela och jag tror att han gör två bra matcher. Jag har svårt att se att Arsenals försvar kommer att klara av att hålla hela Barcelonas anfallssvärm i schack hela matchen. Det gäller bara för Zlatan att vara koncentrerad när tillfällena dyker upp, för det kommer dom att göra. Men, om Zlatan vill spela CL-final har han inte råd att vara halvdan i Arsenalmatcherna, han måste göra två bra matcher och hitta tillbaka till formen.

tisdag 16 mars 2010

Ett säkert vårtecken

Allsvenskan har startat, rekordtidigt beroende på ett VM där Sverige inte är med alls - eventuellt skall handsdomaren Martin Hansson försöka reparera sitt skamfilade rykte. Om han blir uttagen är inte klart ännu.
Vad gav oss då årets allsvenska premiär för signaler?
För det första att planerna inte var härligt gröna (undantaget plastgräset) utan tråkigt vinterbruna. Hur de ser ut om en månad kan man bara gissa, men jag tror inte att de blir bra innan efter sommaruppehållet!
Vilka lag övertygar, vilka lag underpresterar och vad får vi för allsvenska i år? Generellt vågar jag påstå att kvaliteten inte har höjts, en hel del spelarprofiler försvann under fjolårssäsongen och under sommaren i år kommer som vanligt de bästa spelarna att försvinna ut i Europa.
Att tippa allsvenskan efter bara en omgång är svårt, men jag tycker att vissa intryck från den första matchen fastslår de funderingar jag hade innan starten och efter förra säsongen.

För det första verkar IFK Göteborg stabila, de utvecklas och har en spelidé och vågar lita till den. De har dessutom en målgörare av yppersta klass i Tobias Hysén och en VM-målvakt i Kim Christensen (är han ende VM-spelaren i allsvenskan?). Trots att 3-0 segern borta mot Kalmar kanske var aningen för stor och lite tursam (dvs Kalmar missade sina chanser, IFK satte sina) så övertygar IFK.
Elfsborg nådde bara 0-0 borta mot Gefle, trots spelövertag och det är sig likt sedan förra säsongen. Bra spel men man saknar en målgörare och det innebär att Elfsborg inte kommer att vinna allsvenskan i år heller. Man kommer fortfarande att spela den "vackraste" fotbollen, men den är fortfarande alldeles för ineffektiv.
AIK nådde även de bara 0-0 i premiären, hemma mot Mjällby, och de hade inte något spelövertag. AIK har tappat flera av sina ledande spelare och kommer att få svårt att kunna kriga till sig vinst i match efter match hela säsongen. Kommer inte att tillhöra fyra i topp.
Malmö FF, en ständig besvikelse på senare år och man lyckades inte besegra GAIS i premiären och man gjorde heller inga mål. Svårt att säga hur deras säsong kommer att bli men det känns som om de behöver medgång för att lyckas, men kan man få det utan att göra mål? Tveksamt!
Kalmar FF fick storstryk hemma mot IFK med 3-0, men spelade bra första halvtimman och matchen var jämnare än resultatet. Även Kalmar har mist många tongivande spelare, har problem i truppen och är mycket svårbedömda. Jag tror inte att de hamnar på medaljplats.
Örebro SK inledde övertygande i premiären hemma mot Åtvidaberg med en 2-0 vinst, men berodde det på att Örebro var bra eller Åtvidaberg svaga? Jag tror att Örebro kommer att vara med i toppen i år. De har ett variationsrikt anfallsspel och har visat lovande takter de senaste säsongerna. De uppträder allt mer stabilt och att ha plastgräs på hemmaplan är ingen nackdel (jämför med Elfsborg och Gefle).
Även Häcken (vinst med 2-1 mot Djurgården i hemmapremiären borta på Borås Arena) tror jag kommer att överraska och vara med i toppstriden. De har ett grundspel och en avslutare. Lite mer stabilitet i försvarsspelet kommer att innebära att Häcken krigar om medalj.

Av de återstående nio lagen kommer nykomlingen Åtvidaberg (alldeles för blek spelartrupp), GAIS (förmodligen snart utan Wanderson), Djurgården (lika svaga som ifjol!) och ett allt blekare Halmstad BK att vara indragna i bottenstriden.

I ett mellanskikt kommer Trelleborg (som vanligt), Mjällby (överpresterande första säsongen?), Brommapojkarna (om de kan fortsätta att fylla på med duktiga egna talanger), Helsingborg (som kan dras in i bottenstriden på grund av sin röriga organisation både på och vid sidan av plan) och Gefle (som har sin spelidé och som är svårslagna på hemmaplan) att återfinnas.

Vad har vi att se fram emot i årets allsvenska seriespel, förutom ett långt sommaruppehåll? Tyvärr inte mycket - intresset för allsvenskan är mer traditionellt än prestationsrelaterat och höjdpunkterna i årets allsvenska kommer tyvärr att bli förfärande få. Några överraskningar av i första hand Mjällby (om den duktige fotbollsspelaren Tobias Grahn kan koncentrera sig på att spela fotboll istället för pajas!), några matcher med skönspel från Elfsborg, IFK Göteborg visar sin effektivitet och ... inte så mycket mer.

Tyvärr kan vi också se fram emot publikbråk, särskilt i samband med AIK och Djurgården, och därmed vikande publiksiffror. Det är för tidigt att säga att svensk fotboll är i en kris, men det är definitivt dags att resonera hur man skall göra för att vända den negativa trenden vad det gäller kvaliteten på såväl vår landslags- som klubbfotboll! (och då håller jag mig enbart till herrfotbollen - damfotbollen har liknande problem och en landslagstränare som biter sig fast i sin roll trots ideliga misslyckanden men det diskuteras inte i detta forum!).

För svensk fotbolls utveckling måste man se över arenabehovet, säsongsplaneringen, spelarlöner och mycket annat där Sverige halkar allt mer på efterkälken. Numera har jag slutat att ens hoppas på ett svenskt lag i Europa och hur lång tid det tar innan vi återigen kvalificerar oss till ett slutspel (EM eller VM) vill jag helst inte tänka på. Det finns en ambitiös ny generation på gång, men hur skall vi rädda den? Jag tror att urvalet blir allt mindre och det är viktigt att vi tar hand om de unga lovande spelarna på rätt sätt. Jag tror att det är rätt att ge unga spelare chansen tidigt i allsvenskan och att ge dom tid att spela in sig i laget. En duktig 18-19-åring skall inte ha några problem att klara sig i det allsvenska tempot, det är bara att ge dom en rejäl chans. Det är dom som skall lyfta svensk fotboll - i dagens landslagstrupp har vi inte tillräckligt bra spelare för att ta tillbaka vår förlorade position!