Återigen har Sverige misslyckats internationellt - för vilken gång i ordningen? Denna gången hade både Djurgården och Elfsborg bra resp. skapliga rsultat att gå på, men det räckte inte alls.
Djurgården, som vunnit hemma med 2-1, fick på Lerkendal i Trondheim stryk med 5-0! av Rosenborg (tränade av Erik Hamrén). Inte annat än ett totalt fiasko, tycker jag. "Ändå hittar inte Dif-tränaren Siggi Jonsson några tydliga taktiska fel bakom genomklappningen", enligt Aftonbladet. Här är det något som inte stämmer!
Elfsborg mötte Saint Patrick´s på Nord-Irland inför 3 000 (!) åskådare och lyckades återigen tappa ledningen. Hemma ledde man med 2-0, tappade till 2-2. Igår ledde man med 1-0 tills det var fyra minuter kvar - fick stryk med 2-1. Visst är det tuffheten Elfsborg saknar? "Det verkar som att Elfsborg är chockade, många spelare presterar långt ifrån vad de normalt brukar göra och slagit bort många passningar" skriver Borås Tidning. Jag tycker jag har läst det innan då det gäller svenska lag i allmänhet och Elfsborg i synnerhet.
Hoppet står nu till Nanne Bergstrands Kalmar FF som övertygade mot belgiska Gent, vinst med 4-0 hemma på Fredrikskans inför 2 614 (!) åskådare. Varför är det så lite åskådare på internationell fotboll i Sverige? Jag tror att Kalmar kan skrälla i Europaspelet. De är bra organiserade, varje spelare vet sin uppgift och de har gott självförtroende. De tar en match i taget och VILL VINNA varje match. En enkel och effektiv filosofi.
Och så är Champions League lottat - åtta grupper med fyra lag i varje där de två bästa går vidare till åttondelsfinaler. Finalen går i Rom 27 maj.
Lottningen direktsändes och det var det traditionella bollplockandet i stora glasskålar - inga sensationer, lagen var seedade och reglerna uteslöt alla intressanta krockar. Nedan grupperna (och de två första lagen tror jag går vidare från resp. grupp).
Grupp A: Chelsea, Bordeaux, Roma och Cluj
Grupp B: Inter, Werder Bremen, Panathinaikos och Anorthosis
Grupp C: Barcelona, Shakhtar Donetsk, Basel och Sporting
Grupp D: Liverpool, PSV Eindhoven, Atletico Madrid och Olympic Marseille
Grupp E: Manchester United, Villareal, Celtic och Ålborg
Grupp F: Bayern Munchen, Fiorentina, Steaua Bukarest och Lyon
Grupp G: Arsenal, Dynamo Kiev, Porto och Fenerbache
Grupp H: Juventus, Zenit St. Petersburg, Real Madrid, BATE Borisov
Sista omgången spelas 9-10 december, sedan är det dags för lottning till åttondelsfinalerna (hemma och bortamöten). Spännande!
fredag 29 augusti 2008
torsdag 28 augusti 2008
Sex poäng ett måste!
Nu är det dags, sanningens ögonblick närmar sig, VM-kvalet drar igång med två måstematcher för Sveriges del. Mot Albanien och Ungern har vi inte råd med några poängförluster.
Lagerbäcks trupp (som han tagit ut med lite hjälp av sin assistent?), med födelseår inom parentes:
Målvakter: Andreas Isaksson (811003), Johan Wiland (810124)
Försvar: Andreas Granqvist (850416), Petter Hansson (761214), Daniel Majstorovic (770405), Olof Mellberg (770903), Mikael Nilsson (780624), Max von Schlebrügge (770201), Fredrik Stoor (840228), Oscar Wendt (851024)
Mittfält och anfall: Daniel Andersson (770828), Marcus Berg (860817), Viktor Elm (851113), Samuel Holmén (840628), Zlatan Ibrahimovic (811003), Kim Källström (820824), Henrik Larsson (710920), Sebastian Larsson (850606), Tobias Linderoth (790421), Markus Rosenberg (820927), Anders Svensson (760717), Christian Wilhelmsson (791208)
Truppen innehåller en skräll - Viktor Elm från Kalmar är uttagen (visserligen som 22:e man, men ändå en överraskning) - och det hör till undantagen.
Hur kommer laget att formeras, och vad kan vi förvänta oss?
Målvaktsfrågan har berörts tidigare - jag tycker det är tunt med bra målvakter och dålig konkurrens. Särskilt förödande blir det om vi börjar ställa utländska spelare i de allsvenska målen. Att Isaksson står är helt givet.
Försvaret kommer inte att innebära några överraskningar. Lagerbäck fortsätter inte med trebackslinje när det gäller kvalpoäng. Det blir Mellberg (hur går det om han inte får spela i Juventus?) och Petter i mitten, Stoor och Mikael Nilsson på kanterna.
Skulle varit intressant med ett femmannamittfält, men jag tror inte att Lagerbäck vill splittra på Zlatan-Henke längst fram. Det blir fyra platser kvar vilket innebär att bänken är nära för Kim igen, trots sin succé (enligt de flesta bedömare) mot Frankrike. Jag tror nämligen att L. väljer Linderoth före Kim, att sidleds-Daniel hamnar utanför plan och att vi kommer att sakna Fredrik Ljungberg (och kanske även Niclas Alexandersson?)
Mittfältet blir Linderoth och Anders i mitten, Chippen på ena kanten - och kanske trots allt Kim på den andra. Inga överraskningar och en bortamatch mot Albanien är inte rätta tillfället för experiment.
Anfallsparet är givet, Henke och Zlatan - om nu Zlatans knä håller för spel i landslaget? Det blir Mourinho som avgör! Av övriga anfallare är det nog jämnt mellan Marcus B. och Markus R. - jag föredrar Berg-varianten (tuffare, hungrigare, mer företagsam).
Kan det bli någon överraskning? Vem står närmast att komma in?
Ja, det är inte lätt att veta, men jag tycker att Sebastian Larsson vore värd chansen, men han måste ha kommit i onåd hos landslagsledningen. Jag tycker han skulle fått speltid både i EM och i jubileumslandskampen mot Frankrike. Vad har hänt?
För övrigt dyker det upp små intressanta detaljer om hur uttagningarna sköts - och det imponerar inte på mig.
Inför EM ringde man enligt uppgift Teddy Lucic kvart över tolv (på natten) dan innan och ville ha besked om han kunde följa med till EM. Tight!
Anders Östlund fick tydligen reda på att han var (sensationellt) petad till VM 2006 via SMS. Lite märklig hantering av sina spelare - det inger inte förtroende. Jag trodde att Lagerbäck m.fl. var planeringsmänniskor, ute i god tid och mån om goda relationer med spelarna.
Vad är sant?
Lagerbäcks trupp (som han tagit ut med lite hjälp av sin assistent?), med födelseår inom parentes:
Målvakter: Andreas Isaksson (811003), Johan Wiland (810124)
Försvar: Andreas Granqvist (850416), Petter Hansson (761214), Daniel Majstorovic (770405), Olof Mellberg (770903), Mikael Nilsson (780624), Max von Schlebrügge (770201), Fredrik Stoor (840228), Oscar Wendt (851024)
Mittfält och anfall: Daniel Andersson (770828), Marcus Berg (860817), Viktor Elm (851113), Samuel Holmén (840628), Zlatan Ibrahimovic (811003), Kim Källström (820824), Henrik Larsson (710920), Sebastian Larsson (850606), Tobias Linderoth (790421), Markus Rosenberg (820927), Anders Svensson (760717), Christian Wilhelmsson (791208)
Truppen innehåller en skräll - Viktor Elm från Kalmar är uttagen (visserligen som 22:e man, men ändå en överraskning) - och det hör till undantagen.
Hur kommer laget att formeras, och vad kan vi förvänta oss?
Målvaktsfrågan har berörts tidigare - jag tycker det är tunt med bra målvakter och dålig konkurrens. Särskilt förödande blir det om vi börjar ställa utländska spelare i de allsvenska målen. Att Isaksson står är helt givet.
Försvaret kommer inte att innebära några överraskningar. Lagerbäck fortsätter inte med trebackslinje när det gäller kvalpoäng. Det blir Mellberg (hur går det om han inte får spela i Juventus?) och Petter i mitten, Stoor och Mikael Nilsson på kanterna.
Skulle varit intressant med ett femmannamittfält, men jag tror inte att Lagerbäck vill splittra på Zlatan-Henke längst fram. Det blir fyra platser kvar vilket innebär att bänken är nära för Kim igen, trots sin succé (enligt de flesta bedömare) mot Frankrike. Jag tror nämligen att L. väljer Linderoth före Kim, att sidleds-Daniel hamnar utanför plan och att vi kommer att sakna Fredrik Ljungberg (och kanske även Niclas Alexandersson?)
Mittfältet blir Linderoth och Anders i mitten, Chippen på ena kanten - och kanske trots allt Kim på den andra. Inga överraskningar och en bortamatch mot Albanien är inte rätta tillfället för experiment.
Anfallsparet är givet, Henke och Zlatan - om nu Zlatans knä håller för spel i landslaget? Det blir Mourinho som avgör! Av övriga anfallare är det nog jämnt mellan Marcus B. och Markus R. - jag föredrar Berg-varianten (tuffare, hungrigare, mer företagsam).
Kan det bli någon överraskning? Vem står närmast att komma in?
Ja, det är inte lätt att veta, men jag tycker att Sebastian Larsson vore värd chansen, men han måste ha kommit i onåd hos landslagsledningen. Jag tycker han skulle fått speltid både i EM och i jubileumslandskampen mot Frankrike. Vad har hänt?
För övrigt dyker det upp små intressanta detaljer om hur uttagningarna sköts - och det imponerar inte på mig.
Inför EM ringde man enligt uppgift Teddy Lucic kvart över tolv (på natten) dan innan och ville ha besked om han kunde följa med till EM. Tight!
Anders Östlund fick tydligen reda på att han var (sensationellt) petad till VM 2006 via SMS. Lite märklig hantering av sina spelare - det inger inte förtroende. Jag trodde att Lagerbäck m.fl. var planeringsmänniskor, ute i god tid och mån om goda relationer med spelarna.
Vad är sant?
tisdag 26 augusti 2008
Kvalhistoria
Inför det stundande VM-kvalet är det på sin plats med en kort historik över de fem senaste, lyckosamma kvalen - och varför de var lyckosamma.
I EM-kvalet 1998-1999 fick vi en flygande start hösten 1998 då vi först besegrade England hemma med 2-1 (Andreas Andersson 30, Johan Mjällby 33), sedan Bulgarien borta med 1-0 (Henrik Larsson 62).
1999 inledde vi med att vinna mot Luxemburg hemma med 2-0 (Johan Mjällby 34, Henrik Larsson 86) och sedan mot Polen borta med 1-0 (Fredrik LJungberg 36). Den 5 juni spelade vi 0-0 borta mot England (!).
Vi avslutade med att på hösten först slå Bulgarien hemma med 1-0 (Niclas Alexandersson 65), därefter Luxemburg borta med 1-0 (Niclas Alexandersson 39) och avrundade med 2-0 (Kennet Andersson 64, Henrik Larsson 90) hemma mot Polen.
Det resulterade i en överlägsen gruppseger på 22 poäng och med bara ett insläppt mål. England var tvåa med 13 poäng.
Slutställningen i gruppen:
Sverige 8 7 1 0 10-1 22
England 8 3 4 1 14-4 13
Polen 8 4 1 3 12-8 13
Bulgarien 8 2 2 4 6-8 8
Luxemburg 8 0 0 8 2-23 0
Kommentar: En gruppseger som främst grundlades genom ett stabilt försvarsspel - bara ett insläppt mål på åtta matcher (hemma mot England, frispark i inledningen av Alan Shearer). Obesegrade - enda poängförlusten mot England på bortaplan! Bästa målgörare Henrik Larsson 3, Johan Mjällby 2 (!) och Niclas Alexandersson 2.
I VM-kvalet 2000-2001 vann vi gruppen men först efter åtskillig dramatik och med millimetrarna och sekunderna på vår sida. Matchlistan: hösten 2000 Azerbajdzjan - Sverige 0-1 (Anders Svensson 10), Sverige - Turkiet 1-1 (Henrik Larsson 69) och Slovakien - Sverige 0-0.
Våren 2001 Sverige-Makedonien 1-0 (Anders Svensson 42) och Moldavien-Sverige 0-2 (Marcus Allbäck 87, 90), i juni Sverige-Slovakien 2-0 (Marcus Allbäck 45, 51) och Sverige-Moldavien 6-0 (Henrik Larsson 38, 57, 67, 79, Niclas Alexandersson 75 och Marcus Allbäck 77). På hösten hemförde vi tre segrar; Makedonien-Sverige 1-2 (Henrik Larsson 28, Patrik Andersson 33), Turkiet-Sverige 1-2 (Henrik Larsson 88, Andreas Andersson 90) och slutligen Sverige-Azerbajdzjan 3-0 (Anders Svensson 53, Henrik Larsson 61 och Zlatan Ibrahimovic 70).
Vi vann på 26 poäng, Turkiet tvåa med 21. Målskillnaden för oss var förnämliga 20-3.
Slutställningen i gruppen:
Sverige 10 8 2 0 20-3 26
Turkiet 10 6 3 1 18-8 21
Slovakien 10 5 2 3 16-9 17
Makedonien 10 1 4 5 11-18 7
Moldavien 10 1 3 6 6-20 6
Azerbajdzjan 10 1 2 7 4-17 5
Kommentar: En osannolik vändning i näst sista matchen mot Turkiet räddade kvalsegern. Fortfarande väldigt få mål bakåt - bara tre på tio matcher! Obesegrade! Bästa målskyttar Henrik Larsson 8, Marcus Allbäck 5 och Anders Svensson 3.
I EM-kvalet 2002-2003 hamnade vi i en på papperet lätt grupp, men det blev besvärligt ändå. Hösten 2002 Lettland-Sverige 0-0 och Sverige-Ungern 1-1 (Zlatan Ibrahimovic 76), i april 2003 Ungern-Sverige 1-2 (Marcus Allbäck 34, 66) och i juni San Marino-Sverige 0-6 (Mattias Jonsson 16, 60, 70, Marcus Allbäck 52, 85, Fredrik Ljungberg 57) och Sverige-Polen 3-0 (Anders Svensson 15, 71, Marcus Allbäck 43).
Tre höstmatcher återstod; Sverige-San Marino 5-0 (Mattias Jonsson 33, Andreas Jakobsson 49, Zlatan Ibrahimovic 56, 83, Kim Källström 68), Polen-Sverige 0-2 (Mikael Nilsson 2, Olof Mellberg 37) och Sverige-Lettland 0-1.
Vi vann gruppen på 17 poäng (målskillnad 19-3) före Lettland på 16 poäng.
Slutställninen i gruppen:
Sverige 8 5 2 1 19-3 17
Lettland 8 5 1 2 10-6 16
Polen 8 4 1 3 11-7 13
Ungern 8 3 2 3 15-9 11
San Marino 8 0 0 8 0-30 0
Kommentar: Tur i lottningen gjorde att förutsättningarna att gå vidare var stora. Inget övertygande spel men trots det en fin målskillnad, 19-3! Förlusten kom i den betydelselösa sista hemmamatchen mot Lettland - då ett svenskt landslag visslades ut på hemmaplan fast de var klara för EM! Bästa målgörare var Marcus Allbäck 5, Mattias Jonsson 4 och Zlatan Ibrahimovich 3.
I VM-kvalet 2004-2005 inledde vi med en storseger borta mot Malta , 7-0 (Zlatan Ibrahimovic 4,11,14,71, Fredrik Ljungberg 46,74, Henrik Larsson 77) men fick på Ullevi se oss besegrade av ett taktiskt Kroatien med 1-0. Därefter var det dags för Ungern på Råsunda, vinst med 3-0 (Fredrik Ljungberg 26, Henrik Larsson 50, Anders Svensson 67) innan Sverige avslutade kvalspelet 2004 med vinst på bortaplan mot Island med 4-1 (Henrik Larsson 23, 38, Marcus Allbäck 25, Christian Wilhelmsson 44).
VM-kvalet fortsatte våren 2005 med vinst på bortaplan mot Bulgarien 3-0 (Fredrik Ljungberg 17, 93, Erik Edman 73) innan vi i juni hemmavann mot Malta 6-0 (Mattias Jonson 6, Anders Svensson 18, Christian Wilhelmsson 29, Zlatan Ibrahimovic 40, Fredrik Ljungberg 57, Johan Elmander 81).
Hösten inleddes med hemmavinst mot Bulgarien 3-0 (Fredrik Ljungberg 60, Olof Mellberg 75, Zlatan Ibrahimovic 92). Därefter var det dags för bortamöte mot Ungern 1-0 (Zlatan Ibrahimovic 90) innan vi mötte Kroatien borta. Förlust med 1-0 (målskytt, precis som förra mötet var Darijo Srna. Denna gången på straff, förra gången på frispark). Kvalspelet avslutades med hemmamatch mot Island och vinst med 3-1 (Zlatan Ibrahimovic 29, Henrik Larsson 42, Kim Källström 91). Därmed var VM-platsen återigen säkrad.
Slutställningen i gruppen:
Kroatien 10 7 3 0 21-5 24
Sverige 10 8 0 2 30-4 24
Bulgarien 10 4 3 3 17-17 15
Ungern 10 4 2 4 13-14 14
Island 10 1 1 8 14-27 5
Malta 10 0 3 7 4-32 3
Kommentar: Fyra insläppta mål på tio matcher vittnar om bra försvarsspel, trettio mål framåt är med beröm godkänt. Men, två 1-0-förluster mot taktiska Kroatien avslöjade svagheter i Sveriges spel. Bästa målskyttar Zlatan Ibrahimovich 8, Fredrik Ljungberg 7 och Henrik Larsson 5.
I EM-kvalet 2006-2007 redde vi återigen ut det och för femte gången i sträck lyckades vi kvalificera oss. Vi började hösten 2006 borta mot Lettland 1-0 (Kim Källström 37) och hemma mot Liechtenstein 3-1 (Marcus Allbäck 1,70, Markus Rosenberg 89). Därefter var det dags för storfavoriten Spanien hemma, vinst med 2-0 (Johan Elmander 10, Marcus Allbäck 82) innan bortavinsten mot Island med 2-1 (Kim Källström 8, Christian Wilhelmsson 59) avslutade kvalspelet 2006.
Men 2007 skulle bli dramatiskt - och besvärligt. Det började borta mot Nord-Irland, förlust med 2-1 (Johan Elmander 25) efter ledning. Nästa match var borta mot Danmark, där Sverige blev slutsegrare med 3-0 sedan domaren brutit matchen i 89:e minuten vid ställningen 3-3 (Johan Elmander 7,26, Petter Hansson 22). Därefter väntade Island hemma, vinst med 5-0 (Marcus Allbäck 11, 51, Anders Svensson 42, Olof Mellberg 45, Markus Rosenberg 50).
Höstkvalet inleddes med 0-0 mot Danmark hemma och 3-0 (Fredrik Ljungberg 19, Christian Wilhelmsson 29, Anders Svensson 56) borta mot slagpåsen Liechtenstein. EM-biljetten kunde säkras genom vinst hemma mot Nord-Irland, men det lyckades inte. 1-1 ( Olof Mellberg 15) innebar att Sverige fortfarande inte var klara. Efter en klar 3-0 förlust mot Spanien borta var vi tvungna att besegra Lettland hemma . 2-1 (Marcus Allbäck 1, Kim Källström 57) innebar att Sverige ännu en gång klarat av kvalet.
Slutställningen i gruppen:
Spanien 12 9 1 2 23-8 28
Sverige 12 8 2 2 23-9 26
Nordirland 12 6 2 4 17-14 20
Danmark 12 6 2 4 21-11 20
Lettland 12 4 0 8 15-17 12
Island 12 2 2 8 10-27 8
Liechtenstein 12 2 1 9 9-32 7
Kommentar: Var vår räddning den avbrutna matchen mot Danmark? Nio insläppta mål på tolv matcher visar på begynnande problem i försvarsspelet, tjugotre framåt är nästan två i genomsnitt. Två förluster, borta mot Spanien (utspelade) och borta mot Nord-Irland (bara bleka). Bästa målgörare Marcus Allbäck 6, Johan Elmander 4 och Kim Källström 3.
Finns det någon minsta gemensam nämnare för dessa fem kval? Vad är det som har gjort att vi har klarat oss vidare fem gånger i sträck? Är det tack vare Lagerbäcks (och Söderbergs och Roland Anderssons) effektiva organisation eller är det tack vare enstaka individuella prestationer vid rätt tillfälle? Hur kommer vi att klara stundande VM-kval? Är det något vi saknar i kommande kvalspel?
Många frågor - jag återkommer med synpunkter. Här följer våra kommande kvalmatcher med speldatum och motståndare:
20080906 Albanien-Sverige
20080910 Sverige-Ungern
20081011 Sverige-Portugal
20090328 Portugal-Sverige
20090606 Sverige-Danmark
20090610 Sverige-Malta
20090905 Ungern-Sverige
20090909 Malta-Sverige
20091010 Danmark-Sverige
20091014 Sverige-Albanien
Något att fundera över - klarar Lagerbäck & Co det ännu en gång?
I EM-kvalet 1998-1999 fick vi en flygande start hösten 1998 då vi först besegrade England hemma med 2-1 (Andreas Andersson 30, Johan Mjällby 33), sedan Bulgarien borta med 1-0 (Henrik Larsson 62).
1999 inledde vi med att vinna mot Luxemburg hemma med 2-0 (Johan Mjällby 34, Henrik Larsson 86) och sedan mot Polen borta med 1-0 (Fredrik LJungberg 36). Den 5 juni spelade vi 0-0 borta mot England (!).
Vi avslutade med att på hösten först slå Bulgarien hemma med 1-0 (Niclas Alexandersson 65), därefter Luxemburg borta med 1-0 (Niclas Alexandersson 39) och avrundade med 2-0 (Kennet Andersson 64, Henrik Larsson 90) hemma mot Polen.
Det resulterade i en överlägsen gruppseger på 22 poäng och med bara ett insläppt mål. England var tvåa med 13 poäng.
Slutställningen i gruppen:
Sverige 8 7 1 0 10-1 22
England 8 3 4 1 14-4 13
Polen 8 4 1 3 12-8 13
Bulgarien 8 2 2 4 6-8 8
Luxemburg 8 0 0 8 2-23 0
Kommentar: En gruppseger som främst grundlades genom ett stabilt försvarsspel - bara ett insläppt mål på åtta matcher (hemma mot England, frispark i inledningen av Alan Shearer). Obesegrade - enda poängförlusten mot England på bortaplan! Bästa målgörare Henrik Larsson 3, Johan Mjällby 2 (!) och Niclas Alexandersson 2.
I VM-kvalet 2000-2001 vann vi gruppen men först efter åtskillig dramatik och med millimetrarna och sekunderna på vår sida. Matchlistan: hösten 2000 Azerbajdzjan - Sverige 0-1 (Anders Svensson 10), Sverige - Turkiet 1-1 (Henrik Larsson 69) och Slovakien - Sverige 0-0.
Våren 2001 Sverige-Makedonien 1-0 (Anders Svensson 42) och Moldavien-Sverige 0-2 (Marcus Allbäck 87, 90), i juni Sverige-Slovakien 2-0 (Marcus Allbäck 45, 51) och Sverige-Moldavien 6-0 (Henrik Larsson 38, 57, 67, 79, Niclas Alexandersson 75 och Marcus Allbäck 77). På hösten hemförde vi tre segrar; Makedonien-Sverige 1-2 (Henrik Larsson 28, Patrik Andersson 33), Turkiet-Sverige 1-2 (Henrik Larsson 88, Andreas Andersson 90) och slutligen Sverige-Azerbajdzjan 3-0 (Anders Svensson 53, Henrik Larsson 61 och Zlatan Ibrahimovic 70).
Vi vann på 26 poäng, Turkiet tvåa med 21. Målskillnaden för oss var förnämliga 20-3.
Slutställningen i gruppen:
Sverige 10 8 2 0 20-3 26
Turkiet 10 6 3 1 18-8 21
Slovakien 10 5 2 3 16-9 17
Makedonien 10 1 4 5 11-18 7
Moldavien 10 1 3 6 6-20 6
Azerbajdzjan 10 1 2 7 4-17 5
Kommentar: En osannolik vändning i näst sista matchen mot Turkiet räddade kvalsegern. Fortfarande väldigt få mål bakåt - bara tre på tio matcher! Obesegrade! Bästa målskyttar Henrik Larsson 8, Marcus Allbäck 5 och Anders Svensson 3.
I EM-kvalet 2002-2003 hamnade vi i en på papperet lätt grupp, men det blev besvärligt ändå. Hösten 2002 Lettland-Sverige 0-0 och Sverige-Ungern 1-1 (Zlatan Ibrahimovic 76), i april 2003 Ungern-Sverige 1-2 (Marcus Allbäck 34, 66) och i juni San Marino-Sverige 0-6 (Mattias Jonsson 16, 60, 70, Marcus Allbäck 52, 85, Fredrik Ljungberg 57) och Sverige-Polen 3-0 (Anders Svensson 15, 71, Marcus Allbäck 43).
Tre höstmatcher återstod; Sverige-San Marino 5-0 (Mattias Jonsson 33, Andreas Jakobsson 49, Zlatan Ibrahimovic 56, 83, Kim Källström 68), Polen-Sverige 0-2 (Mikael Nilsson 2, Olof Mellberg 37) och Sverige-Lettland 0-1.
Vi vann gruppen på 17 poäng (målskillnad 19-3) före Lettland på 16 poäng.
Slutställninen i gruppen:
Sverige 8 5 2 1 19-3 17
Lettland 8 5 1 2 10-6 16
Polen 8 4 1 3 11-7 13
Ungern 8 3 2 3 15-9 11
San Marino 8 0 0 8 0-30 0
Kommentar: Tur i lottningen gjorde att förutsättningarna att gå vidare var stora. Inget övertygande spel men trots det en fin målskillnad, 19-3! Förlusten kom i den betydelselösa sista hemmamatchen mot Lettland - då ett svenskt landslag visslades ut på hemmaplan fast de var klara för EM! Bästa målgörare var Marcus Allbäck 5, Mattias Jonsson 4 och Zlatan Ibrahimovich 3.
I VM-kvalet 2004-2005 inledde vi med en storseger borta mot Malta , 7-0 (Zlatan Ibrahimovic 4,11,14,71, Fredrik Ljungberg 46,74, Henrik Larsson 77) men fick på Ullevi se oss besegrade av ett taktiskt Kroatien med 1-0. Därefter var det dags för Ungern på Råsunda, vinst med 3-0 (Fredrik Ljungberg 26, Henrik Larsson 50, Anders Svensson 67) innan Sverige avslutade kvalspelet 2004 med vinst på bortaplan mot Island med 4-1 (Henrik Larsson 23, 38, Marcus Allbäck 25, Christian Wilhelmsson 44).
VM-kvalet fortsatte våren 2005 med vinst på bortaplan mot Bulgarien 3-0 (Fredrik Ljungberg 17, 93, Erik Edman 73) innan vi i juni hemmavann mot Malta 6-0 (Mattias Jonson 6, Anders Svensson 18, Christian Wilhelmsson 29, Zlatan Ibrahimovic 40, Fredrik Ljungberg 57, Johan Elmander 81).
Hösten inleddes med hemmavinst mot Bulgarien 3-0 (Fredrik Ljungberg 60, Olof Mellberg 75, Zlatan Ibrahimovic 92). Därefter var det dags för bortamöte mot Ungern 1-0 (Zlatan Ibrahimovic 90) innan vi mötte Kroatien borta. Förlust med 1-0 (målskytt, precis som förra mötet var Darijo Srna. Denna gången på straff, förra gången på frispark). Kvalspelet avslutades med hemmamatch mot Island och vinst med 3-1 (Zlatan Ibrahimovic 29, Henrik Larsson 42, Kim Källström 91). Därmed var VM-platsen återigen säkrad.
Slutställningen i gruppen:
Kroatien 10 7 3 0 21-5 24
Sverige 10 8 0 2 30-4 24
Bulgarien 10 4 3 3 17-17 15
Ungern 10 4 2 4 13-14 14
Island 10 1 1 8 14-27 5
Malta 10 0 3 7 4-32 3
Kommentar: Fyra insläppta mål på tio matcher vittnar om bra försvarsspel, trettio mål framåt är med beröm godkänt. Men, två 1-0-förluster mot taktiska Kroatien avslöjade svagheter i Sveriges spel. Bästa målskyttar Zlatan Ibrahimovich 8, Fredrik Ljungberg 7 och Henrik Larsson 5.
I EM-kvalet 2006-2007 redde vi återigen ut det och för femte gången i sträck lyckades vi kvalificera oss. Vi började hösten 2006 borta mot Lettland 1-0 (Kim Källström 37) och hemma mot Liechtenstein 3-1 (Marcus Allbäck 1,70, Markus Rosenberg 89). Därefter var det dags för storfavoriten Spanien hemma, vinst med 2-0 (Johan Elmander 10, Marcus Allbäck 82) innan bortavinsten mot Island med 2-1 (Kim Källström 8, Christian Wilhelmsson 59) avslutade kvalspelet 2006.
Men 2007 skulle bli dramatiskt - och besvärligt. Det började borta mot Nord-Irland, förlust med 2-1 (Johan Elmander 25) efter ledning. Nästa match var borta mot Danmark, där Sverige blev slutsegrare med 3-0 sedan domaren brutit matchen i 89:e minuten vid ställningen 3-3 (Johan Elmander 7,26, Petter Hansson 22). Därefter väntade Island hemma, vinst med 5-0 (Marcus Allbäck 11, 51, Anders Svensson 42, Olof Mellberg 45, Markus Rosenberg 50).
Höstkvalet inleddes med 0-0 mot Danmark hemma och 3-0 (Fredrik Ljungberg 19, Christian Wilhelmsson 29, Anders Svensson 56) borta mot slagpåsen Liechtenstein. EM-biljetten kunde säkras genom vinst hemma mot Nord-Irland, men det lyckades inte. 1-1 ( Olof Mellberg 15) innebar att Sverige fortfarande inte var klara. Efter en klar 3-0 förlust mot Spanien borta var vi tvungna att besegra Lettland hemma . 2-1 (Marcus Allbäck 1, Kim Källström 57) innebar att Sverige ännu en gång klarat av kvalet.
Slutställningen i gruppen:
Spanien 12 9 1 2 23-8 28
Sverige 12 8 2 2 23-9 26
Nordirland 12 6 2 4 17-14 20
Danmark 12 6 2 4 21-11 20
Lettland 12 4 0 8 15-17 12
Island 12 2 2 8 10-27 8
Liechtenstein 12 2 1 9 9-32 7
Kommentar: Var vår räddning den avbrutna matchen mot Danmark? Nio insläppta mål på tolv matcher visar på begynnande problem i försvarsspelet, tjugotre framåt är nästan två i genomsnitt. Två förluster, borta mot Spanien (utspelade) och borta mot Nord-Irland (bara bleka). Bästa målgörare Marcus Allbäck 6, Johan Elmander 4 och Kim Källström 3.
Finns det någon minsta gemensam nämnare för dessa fem kval? Vad är det som har gjort att vi har klarat oss vidare fem gånger i sträck? Är det tack vare Lagerbäcks (och Söderbergs och Roland Anderssons) effektiva organisation eller är det tack vare enstaka individuella prestationer vid rätt tillfälle? Hur kommer vi att klara stundande VM-kval? Är det något vi saknar i kommande kvalspel?
Många frågor - jag återkommer med synpunkter. Här följer våra kommande kvalmatcher med speldatum och motståndare:
20080906 Albanien-Sverige
20080910 Sverige-Ungern
20081011 Sverige-Portugal
20090328 Portugal-Sverige
20090606 Sverige-Danmark
20090610 Sverige-Malta
20090905 Ungern-Sverige
20090909 Malta-Sverige
20091010 Danmark-Sverige
20091014 Sverige-Albanien
Något att fundera över - klarar Lagerbäck & Co det ännu en gång?
torsdag 21 augusti 2008
Vi gjorde två, men släppte in tre!
Har sett jubileumslandskampen Sverige - Frankrike på Nya Ullevi - och det bästa var att det inte regnade. Lagerbäcks nya taktik fick inte de svar han hade hoppats på, eller ?
Att Kim Källström blev utsedd till bäste svenske spelare skall man inte ta så allvarligt på, det var en vänskapslandskamp och han fick husera ganska fritt framåt i sin offensiva roll. Han gjorde ett mål på straff (som han själv skapat) och slog inlägget till 1-0-målet, så offensivt blir betyget godkänt. Jag är ändå tveksam till hans förmåga - han är långsam. Diarra bjöd honom på två karusellturer i första halvlek och i vissa lägen navigerar han lika trögt som Gripsholm. Att Sverige skapade så många målchanser var positivt, men kan också skyllas på den sorglösa franska inställningen.
Försvarsmässigt var det tveksamt ibland och ytorna blev stora på kanterna utanför våra tre mittbackar - är det meningen att de två yttermittfältarna skall vara backar (Mikael Nilsson, Stoor, Wendt) med defensivt ansvar eller lite anfallsgladare mittfältare (Chippen)? 3-5-2 kan lätt bli 5-3-2 och väldigt lite offensivt.
Om Lagerbäck kommer att fortsätta med detta även i VM-kvalet är tveksamt - jag tycker inte att dagens tre mittbackar har de defensiva kvaliteter som behövs för att klara av försvarsspelet.
Anfallsmässigt ser det tunt ut när Zlatan inte är med. Rosenberg verkar ha svårt i landslaget. Då var Marcus Berg mycket mer företagsam när han kom in. Henke, lagkapten och målskytt och utbytt, får som vanligt godkänt.
Vad har Sverige för starka sidor idag, vad skall Lagerbäck utnyttja för att vi skall klara ännu ett kval?
Som jag ser det kan vi inte lita till Zlatan med hans knäproblem. I nuläget är Sveriges enda tillgång det gamla vanliga; en bra defensiv organisation, tråka ut motståndarna och hoppas på ett slumpmål eller två framåt.
Då är frågan hur vårt försvarsspel skall se ut för att det skall vara som effektivast - och vad vi har för spelarmaterial. Tyvärr får vi nog gå tillbaka till fyrbackslinjen, spela med ett femmannamittfält och en ensam forward på topp. Problemet blir att vi får svårt att skapa några längre anfall, vi får svårt att hålla bollen under kontroll på offensiv planhalva. Men, så har vi haft det i många år så det är inget ovant.
En liten kommentar angående arrangemanget:
-i programbladet var inte spelarna numrerade och laguppställningarna lästes upp, snabbt, utan att visas på ljustavlan! Svagt! Svårt för den intresserade att veta vem som var vem på planen. Inte heller vid byten användes ljustavlan!
Men det verkar som om reklambudskapen är viktigare för Svenska Fotbollförbundet än att informera om fotbollen. På den stora bildskärmen visades hela tiden matchen - men med avbrott för budskap om "oddset" och "bomben", två spelvarianter från Svenska Spel. Naturligtvis var det reklamavbrott när de intressantaste repriserna skulle visas - ingen tillfällighet!
Dessutom har man anammat det kontinentala otyget med rörlig "sargreklam" efter hela planen. Ytterst irriterande med dessa ideliga växlingar av reklambudskap, ömsom ljusa bilder, ömsom mörka. Mycket mer störande i verkligheten än i TV! Det var i vissa lägen svårt att följa matchskeendet med dessa ideliga växlingar mellan ljust och mörkt på sargreklamen. Jag undrar hur landslagsledningen upplever matchen när de sitter bakom denna ständigt skiftande ljusreklam och ser matchen i grodperspektiv?
Att Kim Källström blev utsedd till bäste svenske spelare skall man inte ta så allvarligt på, det var en vänskapslandskamp och han fick husera ganska fritt framåt i sin offensiva roll. Han gjorde ett mål på straff (som han själv skapat) och slog inlägget till 1-0-målet, så offensivt blir betyget godkänt. Jag är ändå tveksam till hans förmåga - han är långsam. Diarra bjöd honom på två karusellturer i första halvlek och i vissa lägen navigerar han lika trögt som Gripsholm. Att Sverige skapade så många målchanser var positivt, men kan också skyllas på den sorglösa franska inställningen.
Försvarsmässigt var det tveksamt ibland och ytorna blev stora på kanterna utanför våra tre mittbackar - är det meningen att de två yttermittfältarna skall vara backar (Mikael Nilsson, Stoor, Wendt) med defensivt ansvar eller lite anfallsgladare mittfältare (Chippen)? 3-5-2 kan lätt bli 5-3-2 och väldigt lite offensivt.
Om Lagerbäck kommer att fortsätta med detta även i VM-kvalet är tveksamt - jag tycker inte att dagens tre mittbackar har de defensiva kvaliteter som behövs för att klara av försvarsspelet.
Anfallsmässigt ser det tunt ut när Zlatan inte är med. Rosenberg verkar ha svårt i landslaget. Då var Marcus Berg mycket mer företagsam när han kom in. Henke, lagkapten och målskytt och utbytt, får som vanligt godkänt.
Vad har Sverige för starka sidor idag, vad skall Lagerbäck utnyttja för att vi skall klara ännu ett kval?
Som jag ser det kan vi inte lita till Zlatan med hans knäproblem. I nuläget är Sveriges enda tillgång det gamla vanliga; en bra defensiv organisation, tråka ut motståndarna och hoppas på ett slumpmål eller två framåt.
Då är frågan hur vårt försvarsspel skall se ut för att det skall vara som effektivast - och vad vi har för spelarmaterial. Tyvärr får vi nog gå tillbaka till fyrbackslinjen, spela med ett femmannamittfält och en ensam forward på topp. Problemet blir att vi får svårt att skapa några längre anfall, vi får svårt att hålla bollen under kontroll på offensiv planhalva. Men, så har vi haft det i många år så det är inget ovant.
En liten kommentar angående arrangemanget:
-i programbladet var inte spelarna numrerade och laguppställningarna lästes upp, snabbt, utan att visas på ljustavlan! Svagt! Svårt för den intresserade att veta vem som var vem på planen. Inte heller vid byten användes ljustavlan!
Men det verkar som om reklambudskapen är viktigare för Svenska Fotbollförbundet än att informera om fotbollen. På den stora bildskärmen visades hela tiden matchen - men med avbrott för budskap om "oddset" och "bomben", två spelvarianter från Svenska Spel. Naturligtvis var det reklamavbrott när de intressantaste repriserna skulle visas - ingen tillfällighet!
Dessutom har man anammat det kontinentala otyget med rörlig "sargreklam" efter hela planen. Ytterst irriterande med dessa ideliga växlingar av reklambudskap, ömsom ljusa bilder, ömsom mörka. Mycket mer störande i verkligheten än i TV! Det var i vissa lägen svårt att följa matchskeendet med dessa ideliga växlingar mellan ljust och mörkt på sargreklamen. Jag undrar hur landslagsledningen upplever matchen när de sitter bakom denna ständigt skiftande ljusreklam och ser matchen i grodperspektiv?
tisdag 19 augusti 2008
OS-fotboll blir aldrig intressant?
Nu har jag sett på semifinalerna i årets OS-turnering - och blivit måttligt imponerad. I den första semifinalen mötte Nigeria Belgien och det blev till slut 4-1 till Nigeria. Men jag tyckte att matchen saknade intensitet, målchanserna var få och det hände inte särskilt mycket i den första halvleken. Nigeria vann rättvist, de höll bollen bättre och framförallt så hade de mycket lättare för att ta tillbaka den. Belgarna åstadkom inte mycket framåt och det var inga spelare som var särskilt framträdande. I Nigeria fanns det en del individuellt skickliga spelare, men fortfarande tycker jag att det är mycket som saknas i det taktiska spelet.
I den andra matchen var det dags för en riktig fotbollsklassiker, Argentina mot Brasilien, och med storstjärnor som Messi och Ronaldinho i lagen hoppades jag på en bra match. Men, därav blev intet och särskilt Brasilien var en stor besvikelse. Första halvlek var en enda lång transportsträcka där i princip inget alls hände. Argentina var ändå det laget som ville mest och som vågade anfalla - Brasiilien påminde alldeles för mycket om Frankrike i senaste VM-turneringen.
Men, efter fem minuter i andra halvlek började det hända saker. Argentina gjorde både 1-0 och 2-0 inom fem minuter och Brasilien tvingades att anfalla. Närmast var man på en frisparkssituation där först Ronaldinho sköt i stolpen och man efter diverse strul fick in returen, men det blev korrekt bortdömt för offside. När Brasilien blev offensiva fick Argentina mer utrymme för kontringar och där är dom mycket duktiga. Riquelme dirigerade och Messi dribblade och med tjugo minter kvar fick man en korrekt straff som Riquelme säkert satte, högt mitt i målet.
Därefter var matchen avgjord, Brasilien var förnedrade och domaren blev tvingad att visa ut två missbelåtna brasilianare för fula attacker i slutet av matchen. Ännu ett hårt slag för den brasilianska landslagsfotbollen och fortfarande har inte Brasilien lyckats vinna någon OS-turnering, trots många försök. Ronaldinho var ingen förstärkning och skulle bytts ut tidigt men Dunga är väldigt stereotyp i sina byten - överraskningar är inte hans kännemärke.
Men, vad är det som gör att OS-turneringarna så sällan väcker intresset? Drunknar de i det stora sportflödet, är lagen för dåliga eller är det för att Sverige inte har någon tradition i att medverka ? Vi vann ju OS 1948 i London, och kom trea i Helsingfors 1952, men vad har hänt förutom det under de senaste sextio åren?
Svar: anmälde ej till OS 1956 och 1960, utslagna av Ungern i kvalet till OS 1964 (0-4, 2-2), anmälde inte till OS 1968, 1972, 1976, 1980 och 1984. Men, 1988 i Seoul var vi med och gick till kvartsfinal där vi fick stryk av Italien med 1-2 efter förlängning. 1992 i Barcelona var vi med igen men fick återigen stryk i kvartsfinalen, denna gången av Australien med 2-1. 1996 försökte vi, men klarade inte kvalet (Ungern vann gruppen) och inte heller 2000, 2004 eller 2008 har vi lyckats att kvala in. De fem senaste gångerna har det varit kombinerat OS/U-21 EM-kval, men det har inte alls hjälpt oss. Till Peking hade vi ett bra utgångsläge efter att besegrat Serbien på bortaplan med 3-0, men fick stryk hemma med 5-0!!! Det verkar som OS inte är vår melodi. Jag tycker annars att det skulle vara ett fint tillfälle att skaffa sig turneringsvana, så varför inte satsa lite mer på det? Framförallt är det ju chansen för yngre spelare att få vara med, vilket kan vara svårt i Lagerbäcks seniorlandslag.
För övrigt åker jag och tittar på Sveriges genrep inför VM-kvalet. Frankrike på Ullevi och läste alldeles nyss att Zlatan inte kan vara med för knäskadan! Någon som blev förvånad?
Det ryktas dessutom att Lagerbäck skall pröva en ny taktik. Det blir som förra mötet mot Tyskland, när en ny taktik prövades - så många nya spelare att ingen vet vad som gäller och ingen kan styra upp det. Men, kvällspressen ser landskampen som en chans för Kim Källström att i en offensiv mittfältsposition bevisa sin världsklass!? Jag är mycket tveksam till Kims kvaliteter och tror inte han får det lätt mot Frankrike som känner honom väl - men, jag kan ha fel.
Jag återkommer efter landskampen med en personlig "på plats-rapport"!
I den andra matchen var det dags för en riktig fotbollsklassiker, Argentina mot Brasilien, och med storstjärnor som Messi och Ronaldinho i lagen hoppades jag på en bra match. Men, därav blev intet och särskilt Brasilien var en stor besvikelse. Första halvlek var en enda lång transportsträcka där i princip inget alls hände. Argentina var ändå det laget som ville mest och som vågade anfalla - Brasiilien påminde alldeles för mycket om Frankrike i senaste VM-turneringen.
Men, efter fem minuter i andra halvlek började det hända saker. Argentina gjorde både 1-0 och 2-0 inom fem minuter och Brasilien tvingades att anfalla. Närmast var man på en frisparkssituation där först Ronaldinho sköt i stolpen och man efter diverse strul fick in returen, men det blev korrekt bortdömt för offside. När Brasilien blev offensiva fick Argentina mer utrymme för kontringar och där är dom mycket duktiga. Riquelme dirigerade och Messi dribblade och med tjugo minter kvar fick man en korrekt straff som Riquelme säkert satte, högt mitt i målet.
Därefter var matchen avgjord, Brasilien var förnedrade och domaren blev tvingad att visa ut två missbelåtna brasilianare för fula attacker i slutet av matchen. Ännu ett hårt slag för den brasilianska landslagsfotbollen och fortfarande har inte Brasilien lyckats vinna någon OS-turnering, trots många försök. Ronaldinho var ingen förstärkning och skulle bytts ut tidigt men Dunga är väldigt stereotyp i sina byten - överraskningar är inte hans kännemärke.
Men, vad är det som gör att OS-turneringarna så sällan väcker intresset? Drunknar de i det stora sportflödet, är lagen för dåliga eller är det för att Sverige inte har någon tradition i att medverka ? Vi vann ju OS 1948 i London, och kom trea i Helsingfors 1952, men vad har hänt förutom det under de senaste sextio åren?
Svar: anmälde ej till OS 1956 och 1960, utslagna av Ungern i kvalet till OS 1964 (0-4, 2-2), anmälde inte till OS 1968, 1972, 1976, 1980 och 1984. Men, 1988 i Seoul var vi med och gick till kvartsfinal där vi fick stryk av Italien med 1-2 efter förlängning. 1992 i Barcelona var vi med igen men fick återigen stryk i kvartsfinalen, denna gången av Australien med 2-1. 1996 försökte vi, men klarade inte kvalet (Ungern vann gruppen) och inte heller 2000, 2004 eller 2008 har vi lyckats att kvala in. De fem senaste gångerna har det varit kombinerat OS/U-21 EM-kval, men det har inte alls hjälpt oss. Till Peking hade vi ett bra utgångsläge efter att besegrat Serbien på bortaplan med 3-0, men fick stryk hemma med 5-0!!! Det verkar som OS inte är vår melodi. Jag tycker annars att det skulle vara ett fint tillfälle att skaffa sig turneringsvana, så varför inte satsa lite mer på det? Framförallt är det ju chansen för yngre spelare att få vara med, vilket kan vara svårt i Lagerbäcks seniorlandslag.
För övrigt åker jag och tittar på Sveriges genrep inför VM-kvalet. Frankrike på Ullevi och läste alldeles nyss att Zlatan inte kan vara med för knäskadan! Någon som blev förvånad?
Det ryktas dessutom att Lagerbäck skall pröva en ny taktik. Det blir som förra mötet mot Tyskland, när en ny taktik prövades - så många nya spelare att ingen vet vad som gäller och ingen kan styra upp det. Men, kvällspressen ser landskampen som en chans för Kim Källström att i en offensiv mittfältsposition bevisa sin världsklass!? Jag är mycket tveksam till Kims kvaliteter och tror inte han får det lätt mot Frankrike som känner honom väl - men, jag kan ha fel.
Jag återkommer efter landskampen med en personlig "på plats-rapport"!
lördag 2 augusti 2008
Sommarens höjdpunkt
I söndags genomfördes den årliga träffen för gamla BoISare; fika plus laguttagning, match mellan gröna och vita laget och en bit mat på stan på kvällen.
Det har blivit en tradition och genomfördes nu för åttonde gången i sträck; sista söndagen i juli är det som gäller! I takt med stigande ålder på deltagarna blir det allt svårare att skrapa ihop två elvamannalag - i år såg det väldigt tunt ut vid samlingen. Men, efter diverse turer och några sent anlända spelare kunde det till slut ställas två fulltaliga lag på benen, visserligen bara åttamannalag, men med en resp. två avbytare i gröna och vita laget innebar det trots allt nitton spelare - till att börja med.
Med spel tvärs över planen blev det en tät match, mycket bollkontakt och efter den första halvlekens tjugofem minuter hade det vita laget ledningen med 5-0 efter ett mycket övertygande spel där rutinen tog ut sin rätt.
Efter en mycket informell diskussion i pausen enades vi (några stycken i varje fall) att börja om från 0-0 och den gratischansen försatt inte gröna laget som vann andra halvlek med 2-1, efter storspel av Fritte i målet och en stark defensiv insats av PO.
Så, till slut hade bägge lagen vunnit, alla var nöjda och såg sig själva som segrare och motståndarna som förlorare. Ett salomoniskt resultat som bäddade för en harmonisk fortsättning av dagen.
Efter en snabbfärd ner till Goda Hopp med nakenbad och ersättning av vätskeförlusten på Kärleksparkens servering (Happy Hour!) fortsatte det med mat på Knopen. Kvällen blev lång och angenäm och det är frapperande hur allt är "precis som förr" när man träffas igen.
Det har blivit en tradition och genomfördes nu för åttonde gången i sträck; sista söndagen i juli är det som gäller! I takt med stigande ålder på deltagarna blir det allt svårare att skrapa ihop två elvamannalag - i år såg det väldigt tunt ut vid samlingen. Men, efter diverse turer och några sent anlända spelare kunde det till slut ställas två fulltaliga lag på benen, visserligen bara åttamannalag, men med en resp. två avbytare i gröna och vita laget innebar det trots allt nitton spelare - till att börja med.
Med spel tvärs över planen blev det en tät match, mycket bollkontakt och efter den första halvlekens tjugofem minuter hade det vita laget ledningen med 5-0 efter ett mycket övertygande spel där rutinen tog ut sin rätt.
Efter en mycket informell diskussion i pausen enades vi (några stycken i varje fall) att börja om från 0-0 och den gratischansen försatt inte gröna laget som vann andra halvlek med 2-1, efter storspel av Fritte i målet och en stark defensiv insats av PO.
Så, till slut hade bägge lagen vunnit, alla var nöjda och såg sig själva som segrare och motståndarna som förlorare. Ett salomoniskt resultat som bäddade för en harmonisk fortsättning av dagen.
Efter en snabbfärd ner till Goda Hopp med nakenbad och ersättning av vätskeförlusten på Kärleksparkens servering (Happy Hour!) fortsatte det med mat på Knopen. Kvällen blev lång och angenäm och det är frapperande hur allt är "precis som förr" när man träffas igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
